Efter mordet på ambulanssjukvårdaren: ”Vi måste kunna dela kunskap”
Vårdsverige sörjer den ambulanskollega som avled efter att ha attackerats under ett uppdrag. Larmrapporter om hot och våld har varnat för riskerna i arbetsmiljön under lång tid. Nu ökar kraven på så kallad ”flaggning” av farliga adresser vid utryckning. "Politiken har varit för långsam", säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
”Så tragiskt, så fel.”
”Fruktansvärt att behöva offra sitt liv i tjänsten.”
”Dags att prioritera säkerhet.”
Ilska och sorg. Så kan reaktionerna i sociala medier sammanfattas efter den dramatiska händelsen i Harmånger i Nordanstigs kommun, då ambulanspersonal överfölls av den patient de skulle vårda. En av kollegorna dog av sina skador, den andra försökte förgäves rädda arbetskamratens liv i väntan på förstärkning.
– Vi tar gemensamt ansvar för att stärka tryggheten i arbetsmiljön och står vid varandras sida. Vi kommer att i detalj se över rutiner i samarbete med fackförbunden och polisen, sa Susanna Björklund, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Gävleborg, på en presskonferens dagen efter dådet.
Dömd för knivhot
Samtalet till SOS Alarm var odramatiskt och fick relativt låg prioritet. När överfallslarmet utlöstes kom polis, räddningstjänst och ytterligare sjukvårdspersonal snabbt till platsen, och förde den skadade kollegan till Hudiksvalls sjukhus.
Snart framkom att den misstänkte gärningsmannen nyligen dömts för misshandel och knivhot, samt haft kontakt med psykiatrin. Dagarna innan den dödliga attacken hade besättningen från en annan ambulans angripits med basebollträ av samma person.
I dagsläget tillåter inte lagstiftningen att sådan information delas mellan staten (polisen) och regionerna (sjukvården). Socialstyrelsen har utrett möjligheten att ”flagga” adresser där hotfulla situationer uppstått tidigare, vilket förekommer inom polisen, för att förbereda och skydda personal under utryckning.
Ännu har inte regeringen föreslagit någon lagändring, vilket bland andra Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro är kritisk till.
– Politiken har varit för långsam. En sådan här sak borde inte behövt hända. Vi har varnat för det under lång tid, vilket gör mig frustrerad, säger hon till Vårdfokus.
Ska signalera nolltolerans mot hot och våld
2022 publicerade Vårdförbundet en undersökning som visade att 43 procent av medlemmarna det året utsatts för hot och 22 procent hade utsatts för våld i tjänsten. Värst drabbade var anställda inom akutsjukvården, ambulansen och psykiatrin. Sineva Ribeiro poängterar att det är arbetsgivaren som har ansvaret för medarbetarnas säkerhet.
– Bara hälften av alla tillbud dokumenteras. Arbetsgivaren ska alltid visa att det är nolltolerans mot hot och våld. Ingen ska behöva utsättas för det på jobbet. Vi kräver bättre riskbedömning, säkerhetsplanering och utbildning.
För att höja säkerheten vill Vårdförbundet bland annat förbjuda ensamarbete.
– Vi hör att det införs mer och mer såväl vid sjuktransport som ambulanssjukvård och hemsjukvård. Ensamarbete bör inte förekomma alls.
”All blåljuspersonal lika utsatt”
Ett närmare samarbete mellan ambulans, polis och räddningstjänst är också nödvändigt, menar Sineva Ribeiro.
– I de här akuta situationerna måste vi kunna dela kunskap. All blåljuspersonal är lika utsatt och tryggheten kan inte bygga på att medarbetarna har jobbat länge i ett visst område och känner till vilka adresser som innebär en risk, säger hon.
Personal från närliggande regioner har ställt upp för att avlasta sörjande och chockade kollegor i Gävleborg. Krisstöd har satts in och på onsdagen hålls en tyst minut för att hedra den avlidna ambulanssjukvårdaren.