Elever får gå kurs om mörka tankar

Med undervisning om bland annat självmordsprevention får elever på Länna skola i Roslagen lära sig att hantera det svåra i livet.

I Länna träffar ett team, bestående av skolsköterska, skolkurator och två lärare, alla elever i årskurs åtta fem förmiddagar i veckan under två temaveckor. Undervisningen hålls i kyrkans lokaler strax intill skolan. Det är bra att den är skild från skolan och de andra eleverna, säger skolsköterskan Elisabet Lilja och kuratorn Britta Algulin som håller i undervisningen.
Eleverna undervisas om hur känslor påverkar hälsan, om stress, psykiska kriser, mobbning, depression och om tankar om att inte orka leva längre. Det handlar mycket om att lära sig att handskas med livets mörka sidor.
Även om undervisningen i livskompetens inte har haft någon mätbar effekt på folkhälsan, vittnar lärarna i Länna om att klimatet i klasserna blir bättre. Det är inte sällan de elever som tar minst plats i den vanliga undervisningen visar upp mest av sig själva när det handlar om känslor.

När Elisabet Lilja och Britta Algulin har hållit kursen är det alltid någon eller några ungdomar som söker upp dem.
? Det är lite olika från gång till gång, men vi märker att en del har frågor efteråt. Eller så kommer de och säger »mina kompisar sa att jag skulle gå hit«, berättar Elisabet Lilja.
Kursen är inte upplagd så att eleverna ska sitta tillsammans och prata om allt som är svårt. Ingen ska behöva känna efteråt att de har lämnat ut sig på ett sätt som de ångrar. Det är nog utsatt att sitta i en ring och visa upp sig för varandra, utan skydd av vare sig bok eller bänk.
? Det är viktigt att vi inte går för djupt in i barnens känsloliv och väcker sådant som det inte går att ta hand om i gruppen, säger Elisabet Lilja.
Kurator, lärare och skolsköterska har lärt sig en metod som varvar undervisning med övningar, lekar, samtal i mindre grupper och diskussioner i hela klassen. Det ska vara mer informativt än bearbetande. Fakta följs hela tiden upp av diskussioner och övningar, teori varvas med praktik.

Avsnittet om depression börjar med en introduktion om vad en depression innebär och följs sedan upp med en fråga till klassen: Vad söker du tröst i när du är ledsen? Klassen delas in i två grupper. När det gäller just depression är tjejerna en grupp och killarna en. Var för sig diskuterar de vad de gör, och när alla samlas igen gås strategierna igenom: Ringer en kompis, spelar dator, lyssnar på musik?
? Diskussionerna i den stora gruppen blir intressanta och på det här viset blir det inte så privat. I stället handlar det om likheter och skillnader i hur tjejer och killar gör när de är ledsna, säger Britta Algulin.
När de pratar om att inte orka leva längre brukar det vara knäpptyst bland eleverna. Ämnet berör dem starkt och det är viktigt att få eleverna att förstå att självmord är en definitiv handling.

Det finns de som menar att självmord är ett ämne man inte ska prata om för att det kan väcka tankar hos ungdomar som annars inte skulle ha funnits där. Men metoden de använder är kvalitetssäkrad av Nationellt centrum för suicidprevention och forskare har kommit fram till att självmord inte smittar genom att man pratar om det.
? Det här är inte en kurs som skapar mörka tankar, utan som lär ungdomarna att hantera tankar de redan bär på. Plötsligt handlar skolan om deras liv, om deras erfarenheter eller om deras familjesituation som kanske inte är så kul. Deras liv blir ett kunskapsområde. Det mår de bra av, säger Britta Algulin.

FÅ SKOLOR HAR PLAN FÖR ATT HJÄLPA

En rapport från Nationellt centrum för suicidprevention visar att beredskapen på skolorna är låg för att upptäcka och hjälpa elever som riskerar att begå självmord. Läget beskrivs som allvarligt. Att riksdagen 2001 beslutade att WHO:s riktlinjer för självmordsprevention i skolor skulle omformas till svenska förhållanden har inte fått något nämnvärt genomslag.
Rapporten heter Självmordsprevention i skolor i Sverige, 2003.
Världshälsoorganisationens stödmaterial för lärare och annan skolpersonal heter Att förebygga självmord och självmordsförsök hos skolelever. Båda finns på www.ki.se/suicide.

OKLART OM ELEVERNA MÅR BÄTTRE

Undervisningen i livskompetens startades i Norrtälje för att ohälsotalen var höga. Men någon påvisbar skillnad har den inte betytt.

I den utvärdering som Nationellt centrum för suicidprevention har gjort visar de preliminära resultaten ingen signifikant skillnad i hälsa hos eleverna. Men på de skolor som har använt metoden är upplevelsen att tysta elever har blivit mer synliga, sårbara elever har sökt hjälp tidigare och förmågan att identifiera sårbara elever har ökat hos skolpersonalen.

I dag är det bara några få skolor i Norrtälje som har kvar undervisningen, bland andra Länna. Den startade för fyra år sedan när dåvarande nordöstra sjukvårdsområdet inbjöd kommunen att skicka lärare och elevhälsopersonal till den tvådagarskurs som krävs för att undervisa i ämnet livskompetens. Det är ett självmordspreventivt program som har tagits fram av skolkuratorn Brittmarie Ahlner och skolsköterskan Eva Hildingsdotter-Bengtsson i samarbete med Nationellt centrum för suicidprevention.

KONTAKT:
Eva Hildingsdotter-Bengtsson
08-758 72 02
Brittmarie Ahlner
08-640 89 34

LÄSTIPS:
Gunilla Tegern, Jan Beskow, Bengt-Erik Eriksson.
Ungdomars tal och tankar om självmord. Studentlitteratur 2003

WEBBTIPS:
Nationellt centrum för suicidprevention, Nasp
www.ki.se/suicide