Elvin fick tungbandet klippt

Bebis som smackar och gör ett klickande ljud vid amning? Såriga bröstvårtor och smärta? Det kan vara tecken på att barnet har ett kort tungband. Snart kommer nya riktlinjer i Skåne.

När Susanne Andreasson fick sitt första barn för snart två år sedan ville hon gärna amma. Det blev inte som hon hoppats. Amningen gjorde ont och hon fick svamp på bröstvårtorna. Sonen åt varje timme, svalde en massa luft och fick ont i magen.

En kompis tipsade om att problemen kunde bero på att pojken hade ett kort tungband. Susanne Andreasson var skeptisk eftersom hon ju såg tungspetsen på sin son. Familjen bestämde sig ändå för att undersöka pojken.

Samma dag som de träffade en läkare på en privat öron-näsa-halsmottagning klipptes sonens tungband. Han var då tio veckor gammal och strax efter ingreppet tömde han bröstet helt för första gången sedan födseln.

— Amningsmönstret ändrades på en gång. Han svalde inte alls lika mycket luft och behövde inte rapa på samma sätt mitt under amningen. Att amma gjorde inte heller ont längre, berättar Susanne Andreasson.

Att amningen kan försvåras av ett kort tungband hos bebisen är känt inom amningskretsar. Vanliga tecken är att barnet inte får ett ordentligt tag om bröstet eller riskerar att ligga och tugga på bröstvårtan i stället för att suga. Eftersom tungbandet är stramt begränsas tungans rörelseförmåga, så kallad ankyloglossi, och den vågrörelse som ska till för att kunna tömma bröstet på mjölk uteblir.

Fenomenet beror på att en vävnadsrest under fosterstadiet inte tillbakabildats. Det förekommer hos fyra till tio procent av alla nyfödda. Trots att det både är känt och relativt vanligt hos barn är forskningsfältet begränsat. Det saknas konsensus kring effekten av att klippa tungbanden och vården gör olika. Under våren kommer behandlingsrekommendationer från öron-näsa-hals-kliniken i Malmö att skickas ut till barnhälsovården.

Barnmorskan Karolina Nilsson på Mama Mias amningsmottagning i Malmö, berättar att klipp var vanligare förr i vården, men att en del läkare i dag ifrågasätter om ingreppet har någon effekt på amningen.

— Jag tror att det beror på att kunskapen om amning är begränsad. För att kunna bedöma behovet av att klippa tungbandet för amningens skull behöver man veta vad man ska titta efter. Det räcker inte att bara titta in i barnets mun, man behöver observera hela amningssituationen för att se hur barnet suger, säger Karolina Nilsson.

I en amerikansk studie från 2016 hade nästan åtta av tio barn med kort tungband också en djupare begränsning längre bak i tungan, så kallad posterior tounge tie. Det syns inte med blotta ögat utan kräver en mer omfattande undersökning.

På amningsmottagningen skriver Karolina Nilsson remiss till öron-näsa-halsmottagningen när hon misstänker att amningsproblem kan bero på kort tungband. Men tyvärr får inte familjerna alltid den hjälp de önskar, utan söker privat vård i stället.

— Jag säger inte att klipp är en universallösning för alla, men det kan hjälpa för en del. Jag skulle önska att vi amningsspecialister samarbe­tade med öron-näsa-halsspecialister. Något sådant samarbete finns inte i dag, säger hon.