En diktares liv

Johan Cullberg Gustaf Fröding och kärleken. En psykologisk och psykiatrisk studie 259 sidor Natur och Kultur www.nok.se ISBN 91-27-09797-8

9 augusti 2004

I nästan hela sitt liv plågades Gustaf Fröding av ruelse över sitt otuktiga leverne. Med jämna mellanrum gick han ut offentligt i dikter eller på annat sätt och bekände sina synder. 1896 skrev han ett brev till Oscar Wilde, som då avtjänade ett tvåårigt straffarbete i fängelse för sodomi. Han ville framföra sina hälsningar från en okänd vän till någon som han kände sympati för, eftersom han själv gick igenom ett liknande lidande. Brevet nådde dock aldrig författarkollegan.

Johan Cullberg väver samman berättelsen om Frödings liv med hans diktning och gör psykologiska och psykiatriska tolkningar. Han bedömer att Fröding led av en depressiv personlighetsstörning i hela sitt liv, inte schizofreni som har påståtts.

Fröding kämpade med sin sexualitet som han inte riktigt kunde hantera; han lyckades aldrig etablera ett verkligt kärleksförhållande med en kvinna. Sin ångest och längtan försökte han lindra med alkohol och prostituerade kvinnor. Så småningom ådrog han sig alkoholskador med hallucinationer och andra symtom som ledde till att han i långa perioder tvångsvårdades på olika sinnessjukhus.

De sista åren vårdades skalden av sjuksköterskan Signe Trotzig, som när den nattliga ångesten blev för svår brukade krypa ner i hans säng för att ge honom lite lugn.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida