En osynlig värld

En dag i tunnelbanan hör jag två unga män tala om sina gymnasiestudier. Det är prov och uppgifter som ska lämnas in. De utstrålar ambition och begåvning. Plötsligt hajar jag till när den ene säger ”men vi har ju ingen dator hemma”. Sedan diskuterar de mycket allvarligt hur de ska komma runt detta problem. Hur och när det finns möjlighet att få tillgång till en dator för att skicka in de uppgifter som skolan självklart kräver ska skickas in digitalt.?

För mig blev det en inblick i en annan värld. Väl hemma berättade jag historien för min egen son som då också var gymnasieelev. Det som medelklassens barn tar för givet kan andra bara drömma om, och det kan vara nyttigt att ibland bli påmind om denna priviligierade ställning.?

För bvc-sjuksköterskor är det en självklarhet att det finns de som har och de som inte har. Vårdfokus har besökt Rågsved och Stureby. Det är ett avstånd på två tunnelbanestationer mellan dessa stadsdelar i södra Stockholm men en avgrund i livsvillkor och hälsa.

?Möt familjen Marieda som bor fyra personer i ett 9 kvadratmeter stort rum. 4-åriga Sahana vill inte gå hem från dagis till instängdheten i bostaden och Sansana, 15 månader, ligger efter i tillväxt.?

Frågor och utmaningar för bvc-sjuksköterskorna i de bägge stadsdelarna skiljer sig markant åt. Problem finns också bakom Sturebys välputsade fasader.?