En ynnest att få komma nära

Som alldeles ny i vården sattes det unga vårdbiträdet att mata de mest svårmatade patienterna. Att det var problematiskt var inget man pratade om. Matningen hade inget värde. Men minnet av den svåra matningssituationen har hela vägen, från biträde till undersköterska, under tiden som sjuksköterska, via vårdlärarutbildningen och nu som forskare, funnits kvar hos Catrine Jacobsson.

Hon har alltid varit nyfiken på människor som är kunniga. Den akademiska världen visade sig spännande och lockade till vidare studier. Valet av område var självklart: måltiden och ätandet. I Umeå fanns också Karin Axelsson och Astrid Norberg, som höll på med just ätandet.

Klinisk forskning passar Catrine Jacobsson bra. Hon känner sig som sjuksköterska, och att då utgå från omvårdnadsfenomenet; att personer med stroke har svårt att äta, var naturligt.

– Jag vet ju hur svårt det kan vara och den erfarenheten är viktig att ha när man vill försöka utveckla vården och förbättra för patienterna.

Ynnest få ta del av livsberättelser
När hon som ung matade patienter var det alltid bråttom. Men när hon arbetade med sin avhandling fanns det tid. Hon fick ta del av 15 personers livsberättelser, människor som drabbats av stroke och med uttalade ätsvårigheter.

– Det var en oerhört stor sak, en ynnest. Det är fantastiskt att få komma människor som har upplevt svåra saker så nära. Jag är ödmjuk inför att ha fått del av det.

Catrine Jacobsson har funderat många gånger på hur hon bäst ska kunna förvalta det förtroende hon fick och hur hon ska dela med sig av det rent mänskliga i berättelserna; exempelvis hur det känns när ätandet orsakar hosta och är en plåga och det inte går att genomföra en måltid på det sätt som måltidskulturen kräver.

Efterfrågad kunskap
Det verkar som om hon har lyckats. Hennes forskning om ätandet kommer till nytta i den kliniska vården. En tvärprofessionell grupp har tagit fram ett vårdprogram för Västerbotten som nu förs ut till vårdpersonalen och ska tillämpas. Och från personalhåll kommer önskemål om utbildning i ämnet. Catrine Jacobsson anlitas för utbildningsdagar och en fempoängskurs planeras på institutionen till hösten.

– Det känns väldigt bra att kunskapen är efterfrågad. Det finns en större beredskap i dag och det är lätt att få gehör för det konkreta och tillämpbara, säger Catrine Jacobsson.

Det är också så, menar hon, att studier där även det ekonomiska perspektivet finns med uppmärksammas mycket numera. I dagens läge med begränsat utrymme för ökade vårdkostnader, är det nödvändigt att det finns med. Områden där det inte går att visa utfallet ekonomiskt är det lätt att dra ned på. Omvårdnad är ett exempel på det. Därför fortsätter Catrine Jacobsson med att utveckla instrument för att kunna beräkna kostnadseffektiviteten hos de aspekter som är viktiga för de personer som insjuknat i stroke och deras återhämtning.