Entreprenörer – systrar som vill förverkliga sig själva
Listan över vad sjuksköterskor kan ägna sig åt som entreprenörer blev lång när frågan diskuterades på en workshop i Vancouver. Men alla var inte förtjusta över tanken på att fler sjuksköterskor skulle bli entreprenörer.
– Det har jag lärt mig på det här seminariet, att det inte är fult att tjäna pengar!
En sjuksköterska från delstaten Washington i nordvästra USA vittnar inför entusiastiska medsystrar. Hon har just berättat hur hon skaffat sig två deltidsjobb – för säkerhets skull, ifall hon skulle mista det ena. Och så miste hon båda samtidigt! Lösningen för hennes del blev att starta en juridisk rådgivningsbyrå för sjuksköterskor som tänker öppna eget. Och det tjänar hon bra på!
Platsen är föreläsningssal 14 i det stora konferenscentret i Vancouvers hamn. Mellan 50 och 60 sjuksköterskor, främst från Kanada och USA men också från Sydamerika, Asien och Afrika deltar i workshopen. Temat är ”sjuksköterskor som entreprenörer”.
Frälsningsmöte
Ibland råder det närmast en stämning av frälsningsmöte i salen, där ordet går från kvinna till kvinna (det finns några män i salen, men de är inte många) för att de ska berätta vad de gör som sjuksköterskor/entreprenörer. Ibland kommer förtjusta kommentarer från kollegerna, ibland får någon en applåd – till exempel den sjuksköterska från Kenya som stolt berättar att hon inte bara har sjuksköterskor anställda, utan också några läkare i sin stab.
Listan på vad sjuksköterskor kan ägna sig åt som entreprenörer växer sig allt längre på workshopledaren Ellen Sanders, själv aktiv i ett nätverk för sjuksköterskor/entreprenörer, blädderblock. Många ägnar sig förstås åt ren sjukvård, men de flesta verkar ha hittat sin nisch som utbildare, marknadsförare, ekonomiska och juridiska rådgivare, producenter av utbildnings- eller sjukvårdsmaterial, förmedlare av sjuksköterskor och så vidare.
Men det finns också motvalls käringar. En kvinna från ett av de fackförbund som organiserar sjuksköterskor i Kanada vill se frågan från ett annat perspektiv än sjuksköterskornas eget:
– Jag får ont i magen när jag tänker på de fattiga människorna vid Newfoundlands kuster. Hur ska de få råd att betala dyrt för att få de här tjänsterna? undrar hon.
Längst bak i salen sitter den biträdande generalsekreteraren Mike Waghorne i ISKA, Internationalen för Stats- och Kommunanställda, och följer uppmärksamt diskussionen. Han gillar inte stämningsläget i salen, att det handlar väl mycket om hur mycket pengar man kan tjäna som entreprenör.
– Förbaskat olustigt det här, sammanfattar han.
Skälet ska vara positivt
Dagen därpå redovisar Ellen Sanders inför några hundra åhörare varför hon anser att sjuksköterskor bör bli entreprenörer. Målet för sjuksköterskorna är, säger hon, att göra vården mer tillgänglig för allmänheten. Men att starta eget ska helst inte vara en ersättning för att man inte kan hitta något annat arbete, utan positivt: jag vill vara min egen för jag vill uträtta det här och det här.
När man pratar om entreprenörer tänker man sig kanske främst det lilla företaget, en ensamföretagare eller möjligen ett par kompanjoner. Men entreprenörer kan också vara stora. Det menade Donna Roe, som är verkställande direktör i den kanadensiska välgörenhetsorganisationen VON, Victorian Order of Nurses. Organisationen firar i år sitt hundraårsjubileum och har 7 000 anställda (mest sjuksköterskor) och 9 000 frivilliga.
VON började som ett projekt för att ge landsbygdens folk tillgång till sjukvård och förebyggande hälsovård. Mycket av det VON startade gick så småningom över i samhällelig regi, men organisationen fann ständigt nya områden att verka inom. I dag ägnar man sig till exempel åt att besöka gamla och sjuka i deras hem, hjälpa dem med skjuts, köra hem mat åt dem, anordna verksamhet av olika slag för dem. På programmet står också bland annat fotvård, hjälp vid rehabilitering, stöd till familjer i kris och upplysningsarbete gentemot allmänheten.
Säljer tjänster
Pengar till verksamheten har man hittills samlat in som gåvor. Men nu har man börjat sälja tjänster, främst inom områdena utbildning och företagshälsovård. Försäkringsbolag, läkemedelsfirmor, förmedlingsföretag och rehabiliteringsbolag är några av samarbetspartnerna.
– Men när vi gör detta kommer vi inte att kompromissa när det gäller vår filosofi, våra värderingar eller våra kvalitetskrav, säger Donna Roe.