»Ett provsvar kan förändra en människas hela liv«

Biomedicinska analytikern Marie Fallström blir till sommaren en av de första i landet som kan ståta med en magisterexamen i genetisk vägledning. »Det som har varit mest givande men samtidigt svårast har varit mötet med patienten«, säger hon.

När det för ett och ett halvt år sedan stod klart att det skulle startas en magisterkurs i genetisk vägledning vid Göteborgs universitet var Marie Fallström inte sen att söka.

– Det kändes som en naturlig väg att gå, säger hon, som till vardags analyserar dna-prover vid kliniskt genetiska laboratoriet på Östra sjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

När en person presenterar sig som biomedicinsk analytiker är det lätt att få uppfattningen att det bara är naturvetenskapliga funderingar som rör sig i huvudet.

– Men i grunden är jag lika mycket humanist som naturvetare.

Vid labbänken umgås hon dagarna i ända med maskiner som hon matar med blodprover. Patienterna träffar hon aldrig. Däremot får hon läsa deras remisser.

– Jag har ofta undrat vilka livsöden som döljer sig bakom alla dessa frågeställningar kring ärftliga sjukdomar. Ett provsvar kan ju faktiskt förändra en människas hela liv, säger Marie Fallström som nu är inne på fjärde och sista terminen av utbildningen.

Hon är en av 13 studenter. Flera är sjuksköterskor, två är barnmorskor och förutom Marie Fallström finns det ytterligare en biomedicinsk analytiker med på kursen.

Utbildningen kan sägas innehålla tre jämbördiga delar: genetik, etik och vägledning.

Marie Fallström har arbetat med dna-prover sedan 1992 så de genetiska avsnitten har hon inte haft några problem med. Och hon hade dessutom läst tio poäng i medicinsk etik redan före kursen. Desto mer har hon lärt sig om vägledning – om kommunikation, psykologi och samtalsmetodik.

– Den stora utmaningen har varit att få träffa en patient i just en sådan valsituation som det är tänkt att jag sedan ska kunna vägleda i, säger Marie Fallström.

Ett tiotal gånger har hon träffat en ung man som riskerar att om några år insjukna i den ärftliga degenerativa sjukdomen Huntingtons.

De har bland annat diskuterat olika för- och nackdelar med att låta göra en presymtomatisk testning. I dag är mannen frisk. Ett test skulle avslöja om han får fortsätta att vara frisk eller om han om några år obönhörligen kommer att brytas ner av en sjukdom som det inte finns någon bot för.

– Just den här personen avstod och valde att leva på hoppet, säger Marie Fallström som betonar vikten av att aldrig ge råd i sådana här situationer.

– Beslutet måste individen själv ta. Visst kan jag ha en viss uppfattning om vad jag själv skulle göra i en liknande situation. Men jag vet ju faktiskt inte hur jag skulle reagera om det blev verklighet för mig.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida