EU-parlamentet antog tjänstedirektivet i dag

Efter tre års strider och efter många turer antog EU-parlamentet i dag slutgiltigen ett nytt tjänstedirektiv.

Beslutet togs med stor majoritet, men först sedan den ansvarige EU-kommissionären Charlie McCreery i ett uttalande inför parlamentet hade slagit fast att direktivet inte påverkar arbetsrättens fackliga rättigheter som de är fastlagda i de enskilda ländernas lagstiftning och praxis.

Viktiga förändringar

Det förslag som EU-parlamentet sa ja till skiljer sig mycket från det förslag som EU-kommissionen la fram för tre år sedan. Bland förändringarna finns:

* ursprungslandsprincipen är borttagen. Den innebar att lagarna och reglerna i det land ett tjänsteföretag kom från skulle gälla när det etablerade sig i ett annat EU-land. Ett företag från ett låglöneland skulle alltså kunna använda sitt lands låga löner som konkurrensmedel när det kommer till ett land med högre löner, det som kallas social dumpning.

* tjänster av allmänt intresse, bland annat hälso- och sjukvård, är undantagna.

* arbetsrätten är undantagen.

Turerna har varit många och det avgörande beslutet togs av EU-parlamentet i februari. Den kompromiss som då arbetades fram, och som sedan har passerat både EU-kommissionen och EUs ministerråd, är också grunden i det förslag som antogs i dag.

Fortsatt kritik

Men även om förslaget nu har antagits, är enigheten inte total. Arbetsgivare, bland annat inom Svenskt näringsliv, tycker att direktivet är för utvattnat och menar att länder med stöd av direktivet kan utestänga utländska företag. EU-motståndare är oroliga för att direktivet är för svagt och inte tillräckligt för att motverka social dumpning.

Direktivet har nu alltså antagits av EU, men det kommer att gälla i respektive land först sedan det införlivats i den nationella lagstiftningen. Något som måste ske senast om tre år.