Få högskolor erbjuder undervisning om alternativen

Intresset för naturläkemedel och komplementär medicin växer. Men sjuksköterske-utbildningarna varken har, eller planerar, kurser för att möta behovet av kunskap. Det visar en enkätundersökning som Vårdfacket har gjort.

När Vårdfacket frågade landets 24 institutioner för sjuksköterskeutbildning om de har kurser om naturläkemedel och  komplementär medicin svarade 23. Allas svar var: Nej.

En av dem som svarat är Ann-Marie Hylén, avdelningschef för Hälsa och samhälle, vid Malmö högskola:

– Ämnena kan ingå som moment i kurser, men vi har inga särskilda kurser.

Hennes studenter är visserligen intresserade och några väljer att ta upp komplementära behandlingsmetoder i sitt examensarbete, men några kurser i naturläkemedel eller komplementär medicin planeras inte.

På frågan om studenterna får undervisning i komplementära metoder svarade 20 institutioner nej. Tre uppger att de tar upp ämnena i andra kurser. Det gör exempelvis institutionen för omvårdnad på medicinska fakulteten vid Umeå universitet. I grundutbildningen till sjuksköterska där finns inslag av alternativa behandlingsformer i den palliativa kursen och i samband med smärtlindring; akupunktur, taktil stimulering och massage.

Av de 23 som svarat på Vårdfackets frågor uppger tre institutioner att de planerar kurser i ämnena naturläkemedel och komplementär medicin.

Det gör bland annat högskolan i Trollhättan/Uddevalla där Ann-Britth Engström är avdelningsledare vid institutionen för omvårdnad:

– Vi håller på att skapa en kurs på 5 poäng, som syftar till att ge en allmän orientering kring alternativ medicin. Planen är att den ska starta hösten 2002. I vår ska vi ha ett seminarium med titeln »Alternativ medicin, i går, i dag och i morgon«.

Ett dilemma
Hon tycker att det har varit svårt för institutionen att veta hur de ska förhålla sig till de förändringar som är på gång kring egenvård, naturläkemedel och komplementär medicin. Högskolan har ett dilemma, menar hon, genom att man är medveten om att alternativen finns, men också att utbildningarna ska hålla sig till »vetenskap och beprövad erfarenhet« i  undervisningen. Tidigare var institutionerna bundna av »kvacksalverilagen« (1960:409), men nu när det finns vetenskapliga studier kring exempelvis naturläkemedel har synen på naturläkemedlen ändrats.

Frågor om naturläkemedel och komplementär medicin kommer upp när studenterna har grupparbeten, berättar Ann-Britth Engström. I sin litteratursökning hittar de andra behandlings-metoder och användning av naturläkemedel som exempelvis i Tyskland. Det föder frågor om vad som styr olika länders
förhållningssätt. På högskolan i Trollhättan/Uddevalla tar de då ett resonemang om svenska regler, legitimationens krav och hur det kan komma sig att andra länder har ett annat synsätt.

– Vår inställning är att det är bra om institutionen kan erbjuda studenterna insyn i alternativen, eftersom det finns ett så stort intresse bland befolkningen, säger Ann-Britth Engström.

Att institutionerna inför nya ämnen i undervisningen tycks inte vara så vanligt. Ann-Britth Engström nämner en enda kurs som skapats under de senaste åren: Beröring – en konst i vårdandet.

– Den är införd för att det finns vetenskapliga belägg grundade på studier som bekräftar beröringens betydelse, inte minst för cancerpatienter. Men det är nog den enda, säger hon.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida