Få sjuksköterskor lämnar vården
Det visar den svenska delen av en stor europeisk studie som presenteras inom kort.
Hösten 2002 inleddes en internationell studie i tio europeiska länder för att ta reda på orsaker, omständigheter och konsekvenser av att vårdpersonal slutar i vården. Bakgrunden var förstås bristen på sjuksköterskor och undersköterskor i Europa.
Mer än 50 000 anställda och 585 vårdinrättningar har deltagit i studien NEXT (Nurses Early Exit Study). Det svenska materialet har samlats in under tre år från fem kommuner och fyra landsting.
Av dem som var tillsvidareanställda eller hade längre vikariat när projektet började valde visserligen 22 procent av sjuksköterskorna och 15 procent av undersköterskorna att sluta den anställning de hade då studien började. Men väldigt få lämnade vården helt och hållet.
Belastande arbetsvillkor
? Det tydligaste resultatet är att omsättningen inte är oroväckande hög och att de som slutade sitt arbete ändå stannade kvar i vården, konstaterar Malin Josephson, medicine doktor vid sektionen för personskadeprevention på Karolinska institutet, som har lett den svenska delen av NEXT-projektet.
Hon konstaterar att sannolikheten för att byta arbete var högst för yngre sjuksköterskor med möjlighet att finna andra arbeten. Men belastande arbetsvillkor som att känna sig utfrusen av arbetskamrater eller chefer och att uppleva arbetet som fysiskt ansträngande ökade också benägenheten att sluta.
Uppföljningsstudier
På institutionen för omvårdnad vid Karolinska Institutet har en liknande studie genomförts. Drygt 1000 sjusköterskor och undersköterskor som arbetade inom vården i början av 90-talet besvarade tio år senare ett frågeformulär om sin nuvarande arbetssituation. Enkätsvaren visade att få hade lämnat det patientnära arbetet.
För dem som hade slutat sin anställning hade missnöje med lönen, arbetsförhållandena eller en önskan att utvecklas i sitt yrke bidragit till beslutet. De som angav arbetsförhållanden som huvudorsak preciserade oftast med hög arbetsbelastning, tidspress, otillfredsställande patientvård, försämrade förhållanden för patienterna och för lite personal.
De som i början av 90-talet rapporterade besvär i rörelseorganen hade i större utsträckning än andra lämnat vårdarbetet.
Sjuksköterskor har arbetsmiljöansvar
? Man är över lag väldigt dålig på lyftteknik i vården och det går ut över både personal och patienter. På KIs sjuksköterskeutbildning får de studerande bara tre timmars utbildning i förflyttningsteknik. Den kursen ligger på termin två så när de går ut har de glömt alltihop. Men eftersom sjuksköterskorna har arbetsmiljöansvar kunde det vara läge för intervention, säger Monica Lagerström, docent vid institutionen för omvårdnad vid Karolinska institutet.
Två artiklar från hennes projekt är antagna för publicering i vetenskapliga tidskrifter (i Journal of Nursing Management respektive International Journal of Nursing Studies).
Forskningsprojeketet NEXT avslutas med en internationell konferens i Bryssel nästa vecka då hela Europastudien kommer att presenteras.
www.next-study.net