Fakta: metadon
Metadon är ett syntetiskt opiat som framställdes i Tyskland under andra världskriget. Halveringstiden är betydligt längre än för morfin och heroin. Till skillnad från heroin går det att dricka. Den som får metadon i kontrollerade former dricker en dos per dygn.
Metadon dämpar suget efter heroin samtidigt som det blockerar heroinets effekt. Den som är inställd på metadon får ingen »kick« av att injicera heroin.
Den första metadonmottagningen i Sverige öppnades på Ulleråkers sjukhus redan 1966. I dag finns metadonmottagningar i Stockholm, Lund och Malmö. Ulleråker har även behandlingsenheter i Göteborg och Västerås. I januari 2000 öppnar Lunds metadonmottagning en filial i Helsingborg.
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter kan för närvarande
högst 600 personer samtidigt få behandling. Taket har höjts successivt. För många före detta heroinister är metadonbehandlingen livslång. Kriterierna för att få komma med i programmet är mycket strikta. Den som får underhållsbehandling med metadon ska ha:
*minst fyraårigt dokumenterat tvångsmässigt opiatmissbruk
*prövat drogfri behandling
*fyllt 20 år
*uppgifter som visar att avancerat blandmissbruk inte
föreligger
*en acceptabel valfrihetssituation (till exempel inte
vara dömd till fängelsepåföljd eller intagen på kriminalvårdsanstalt).
Såväl internationella som svenska undersökningar har
visat att metadonbehandlingen leder till en klar förbättring av livskvaliteten för många patienter.
Senast 1997 presenterade Socialstyrelsen en utvärdering av de svenska metadonprogrammen (SoS-rapport 1997:22).
I samtliga programenheter sågs hos majoriteten av både manliga och kvinnliga patienter markanta förbättringar beträffande boende, arbete, studier, sociala relationer, hälsa, relationer till familjen och av alkohol- och narkotikamissbruk. Kriminaliteten sjönk påtagligt, risken för dödsfall minskade kraftigt liksom behovet av sjukhusvård.