Fakta: sömn

5 mars 2001

Sömnen varierar mellan drömsömn och vilosömn. När man somnat följer sömnen ett bestämt mönster, där olika sömnstadier avlöser varandra i ett återkommande förlopp (se teckning ovan). 

En normal sömn på mellan sex och åtta timmar kan delas in i fyra eller fem sömncykler. Varje sådan cykel varar 70–120 minuter. Sömnen inleds med insomningsfasen (stadium 1) som varar cirka 10 minuter. Om man väcks i denna fas kan man känna sig övertygad om att man inte har sovit, trots att man faktiskt har det. Om man fortsätter sova, kommer man in i den så kallade standardsömnen (stadium 2) som utgör cirka 50 procent av nattens sömn. Under denna lugna sömn behövs bara ett buller på 45 decibel (lågmält prat) för att man ska vakna.

Efter ytterligare 10–20 minuter sjunker man ner i den djupa sömnen (stadium 3 och 4) – även kallad deltasömn. För att bli väckt under deltasömnen behövs ofta ett buller på 64 decibel (samtal med högre röstvolym). Denna djupsömn varar 15–30 minuter. Efter cirka en timme är det dags för drömsömnen. Denna kallas REM-sömn, rapid eye movement sleep, därför att ögonen, bakom de slutna ögonlocken, rör sig oerhört snabbt. Efter 5–20 minuters drömmande återkommer stadium 1.

Djupsömnen är längst under de två första sömncyklerna, medan andelen drömsömn ökar frampå morgonkvisten. Drömsömnen är nödvändig för informationsbearbetning och minneskonsolidering. Djupsömnen är den sömnsort som har störst betydelse för det fysiska välbefinnandet. Det är nu det mesta tillväxthormonet HGH (human growth hormone) insöndras. Det behövs för nybildningen av cellmassa, reparation och tillväxt. Kalk byggs in i skelettet och äggviteämnen i musklerna. Man vet också att immunförsvaret aktiveras nattetid och vissa immunologiska funktioner försämras efter några nätters sömnlöshet.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida