Färre jobb och lägre lön för utlandsfödda

Människor med utländsk härkomst har svårare att få jobb även om de har kommit till Sverige som mycket unga. Löneskillnaderna är också stora. Det här visar en en undersökning som TCO presenterade i dag. För sjuksköterskor ser bilden dock lite annorlunda ut.

16 mars 2005

Undersökningen visar att människor med utländsk härkomst har mycket svårare att få ett jobb än människor som är födda i Sverige. Och de är det inte bara om de kommit i vuxen ålder utan även om de har kommit som mycket små och har gått i svenska skolor. Ulf Andréasson, utredare på TCO och den som tillsammans med TCO-ekonomen Katarina Magnusson har gjort undersökningen, nämnde ett par faktorer som pekar på att det handlar om diskriminering.

  • att färre har fått jobb trots att de kom till Sverige när de var så unga som tre år och äldre. Och att löneskillnaden till och med är stor mellan de som är födda i Sverige och de som invandrade när de var 4-14 år. Utredningen visar att den genomsnittliga inkomsten för utrikesfödda ligger på cirka 70 procent av den för inrikesfödda.
  • att de har svårare att få kvalificerade jobb och att bli chefer trots att de har eftergymnasial utbildning.

Skillnad för sjuksköterskor

Men bilden är inte entydig när det gäller sjuksköterskor . Undersökningen visar till exempel att lönen för utrikesfödda som arbetar som sjuksköterskor i genomsnitt faktiskt är något högre än för sjuksköterskor födda i landet.

Samtidigt är det vanligare att utrikesfödda sjuksköterskor inte får tjänst som sjuksköterska. I stället arbetar de ofta som undersköterska och då med lägre lön.

Utlandsfödda sjuksköterskor har också svårare att få tjänst som specialsjuksköterska eller att bli chefer.

Behövs annan metod vid rekrytering

Vid presentationen av undersökningen deltog bland annat TCOs ordförande Sture Nordh och integrationsminister Jens Orbach.

Sture Nordh betonade att den avgörande frågan är hur utrikesfödda ska få arbete över huvudtaget och behovet av att ändra attityder och värderingar. Och han ville ha ett system med avkodning vid tjänstetillsättningar: att de som går igenom ansökningshandlingar och kallar till intervjuer får handlingar utan namn och annat som visar var de sökande är födda.

Jens Orbach var inte negativ till ett sådant anställningsförfarande. Han sade också att det krävs extra stöd för att hjälpa utlandsfödda till ett första jobb. Men, betonade han, det får inte innebära missbruk av praktikplatser, att man lönedumpar eller att andra trängs ut från jobb.

Både Sture Nordh och Jens Orbach talade om att den offentliga sektorn bör vara ett föredöme i integrationsarbetet och att till exempel andelen utlandsfödda som får arbete i en kommun bör motsvara deras andel av befolkningen i kommunen.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida