Fler barn ska räddas

Socialstyrelsenföreslår flera åtgärder för att färre barn ska dö i magen. ”Varje barn som räddas betyder oerhört mycket”, säger barnmorskan och professorn Ingela Rådestad.

För Ingela Rådestad, barnmorska och professor vid Sophiahemmets högskola, är det här vägen framåt. Hon har ägnat de senaste tjugo åren åt att forska om spädbarnsdödlighet. Hon är också innovatören bakom Cubitus baby, en kylsäng som möjliggör för föräldrar att ha sitt dödfödda barn hos sig en längre tid efter förlossningen.?

— Jag ser fram emot att de åtgärder som Socialstyrelsen nu föreslår blir verklighet. Till exempel tror jag att nationella audits, där en expertgrupp går igenom varje enskilt fall, kan lära oss mycket och bidra till att vården blir mer jämlik i landet, säger hon.??

Efter att ha varit ett av världens länder med lägst andel dödfödda barn har Sverige hamnat på efterkälken. De senaste tio åren har flera, bland annat de nordiska grannländerna, stadigt minskat antalet barn som dör i magen, så kallad intrauterin fosterdöd. Men Sverige ligger kvar på drygt fyra dödfödda barn på 1 000 födslar.?

Det visar statistik som Socialstyrelsen tagit fram i rapporten Dödfödda barn — en inventering och förslag på åtgärder. Myndigheten har analyserat material från de egna databaserna för att hitta riskfaktorer och föreslå åtgärder som behövs. Eftersom det finns regionala skillnader bör det finns möjlighet att minska dödföddhets­frekvensen, skriver Socialstyrelsen.?

Genomgången visar också att tillväxthämning hos fostret är den komplikation som bidrar mest till dödföddhet. Riskfaktorer är bland annat hög ålder hos modern, låg utbildning, övervikt, upprepade missfall och tidigare förlossning med ett dödfött barn. Även rökning och att mamman är född i Afrika söder om Sahara eller i Mellan­östern pekas ut som starka riskfaktorer för intrauterin fosterdöd. ?

Socialstyrelsen har också skickat ut en enkät till barnmorskor. Svaren visar på god följsamhet till kunskapsstödet om minskade fosterrörelser, men att det finns faktorer som påverkar möjligheten att använda det; som platsbrist, hög arbets­belastning, tidsbrist, och språksvårigheter.?

Det är något som Ingela Rådestad känner igen.?

— Det är pressat ute i vården, men med mer kunskap blir det lättare att arbeta effektivt. Ett nytt kunskapsstöd kan bli ett bra stöd för barnmorskor i deras arbete, säger hon.

??Fokusintervjuer har gjorts med föräldrar vars barn har dött i magen. De har fått berätta om sina upplevelser av vården. En av dem som var med är narkosläkaren Malin Asp. För åtta år sedan födde hon sonen Ivar som hade dött i magen. I dag är hon ordförande för Spädbarnsfonden.?

— Vi har jobbat med påtryckningar i många år. Barn dör fast vi genom forskning vet att många skulle kunna räddas med tydliga nationella riktlinjer. Det här är en mycket bra början, säger hon. ?