Florence järnvilja förändrade vården
Med nya hygienrutiner och bättre mat fick Florence Nightingale ner dödligheten från 44 till 2 procent bland Krimkrigets brittiska soldater. I en podd från P3 Historia berättas om en kvinna med järnvilja.
Den som inte fått nog av att fira Florence Nightingales födelse för 200 år sedan kan lyssna på P3 Historias ”Florence Nightingale — sjukvårdsrevolutionär och supersyster”.
Bilden av Nightingale som den väna kvinnan med lampan som gullade med sårade soldater är inte bara uttjatad utan också missvisande. Eller för att citera ur podden: ”Här fanns ingen tid att söla på svala händer mot febriga pannor. Liv skulle räddas.”
Poddavsnittet om Florence Nightingale fokuserar på hennes skarpa hjärna, starka vilja och enorma organisationsförmåga. När hon 1854 fick uppdraget att styra upp det brittiska fältsjukhuset i Scutari utanför Konstantinopel visade hon sin kapacitet. Inom 20 dagar hade hon rekryterat en 38 kvinnor stark sjukvårdstrupp och var på plats i Scutari. Där rådde vidriga hygieniska förhållanden som Florence Nightingale lyckades råda bot på. Tusentals soldatliv räddades.
Arbetet under Krimkriget mynnade ut i att hon organiserade om hela det engelska sjukvårdssystemet inklusive militärsjukvården med hjälp av vårdskadestatistik, som hon enligt podden var först i världen med. Nightingale valdes som första kvinna in i Royal statistical society.
I poddavsnittet deltar också Åsa Moberg, författare till boken Hon var ingen Florence Nightingale (Natur & Kultur 2007). Programleder gör historieläraren Cecilia Düringer och hennes berättelse varvas med dramatiserade scener ur den ikoniska sjuksköterskans liv.