För lite forskning om sjukskrivningens orsaker

Sjukskrivningar och förtidspensioneringar kostar varje arbetande person 30 000 per år. Trots det saknas resurser både till forskning om sjukskrivningens orsaker och till arbetslivsinriktad rehabilitering.

12 april 2005

Av befolkningen mellan 20 till 64 år är 14 procent sjukskrivna eller förtidspensionärer. Dessutom är 6 procent arbetslösa.

? Den höga sjukfrånvaron är ett samhällsproblem av högsta rang, konstaterade Folkhälsoinstitutets generaldirektör Gunnar Ågren vid en konferens om problem med och lösningar på den höga sjukfrånvaron.

Konferensen arrangerades av Arbetslivsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Institutet för psykosocial medicin (IPM) och Försäkringskassan, som sedan 2004 samordnar forskningen om sjukfrånvaron under arbetsnamnet SAFIR.

Fyra orsaker till sjukfrånvaron

Forskning saknas fortfarande, slog arrangörerna fast, men i den antologi som har getts ut vågar de sig ändå på att sammanfatta fyra huvudorsaker bakom den höga sjukskrivningen.

  • De ökade kraven på anställda som kom i och med att alla organisationer slimmades på 90-talet, och en därmed minskad tolerans mot arbetskraft som inte är högpresterande.
  • Arbetskraftens åldrande. Vilket naturligtvis inte är bra i kombination med den bristande toleransen.
  • Sjukskriven i stället för arbetslös. Arbetslösa står för en hög andel av sjukskrivningen och det är svårt för långtidssjukskrivna som egentligen borde byta arbete att komma vidare i yrkeslivet.
  • Administrativa brister och dålig samordning mellan försäkringskassa, arbetsgivare, sjukvård och arbetsmarknadsmyndigheter.

Enligt Ed Palmer från Försäkringskassan uppger 58 procent av de sjukskrivna att de skulle kunna arbeta delvis eller helt om förhållandena på arbetsplatsen vore annorlunda.

Alarmerande utveckling av alkoholkonsumtion

En rad olika forskare presenterade också andra tänkbara orsaker till den höga sjukfrånvaron.

Alkoholforskaren Håkan Leifman har sett att hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjukskrivning. Det är ett problem eftersom alkoholkonsumtionen beräknas ha ökat med 25 till 30 procent sedan mitten av 1990-talet, inte minst bland kvinnor i medelåldern.

Hugo Westerlund, forskare vid IPM, har undersökt arbetsplatskonflikters effekt på sjukskrivningen och har funnit ett samband mellan långtidssjukskrivning och konflikter med chefen. För den som uppger sig vara mobbad är risken att bli långtidssjukskriven dubbelt så stor som för andra.

”Större öppenhet skulle hjälpa”

Töres Theorell, föreståndare vid IPM, har undersökt så kallade dolda copingmönster. Den som känner sig illa behandlad och knyter näven i fickan i stället för att säga ifrån löper högre risk att bli sjukskriven.

? En större öppenhet på våra arbetsplatser skulle få ned sjukskrivningen, konstaterade han.

I konferensens slutdebatt kom förslagen på lösningar från olika håll. Försäkringskassans generaldirektör, Curt Malmborg, ville att läkarna ska utbildas i försäkringsmedicin och att landstingen ska göra det möjligt för dem att ha längre tid än 15 minuter per patient.

”Sjukskrivna faller mellan stolarna”

Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, definierade problemet mer som en förtidspensionskris än en sjukfrånvarokris.

? Ett av de stora problemen är att många av de sjukskrivna faller mellan myndigheternas stolar och varken får hjälp med rehabilitering eller med att byta jobb, slog han fast, och efterlyste slopad karens vid uppsägning, mer tjänstledighet för att pröva annat jobb och möjlighet för AMS att inte bara hjälpa arbetslösa med nytt arbete.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida