Förekomst av trycksår inom ett sjukvårdsområde

Lindgren, M, Unosson, M, Ek, A-C. International Journal of Nursing Practice 2000; 6: 333—337.

Introduktion: Trycksår utgör ett stort problem för de patienter som drabbas, för personalen som vårdar patienterna och för samhället i form av ökade vårdkostnader. Ett stort antal studier visar att trycksår är ett vanligt förekommande problem inom akutsjukvård och geriatrisk vård samt på sjukhem.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomst av trycksår, hur trycksåren fördelades avseende ålder och kön samt hur trycksåren såg ut relaterat till olika stadier. Syftet var också att beskriva prevention och behandling.

Metod: Studien genomfördes på vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus och vid sjukhem. Data insamlades med hjälp av strukturerade intervjuer under två veckor i april 1995. Instrumentet omfattade två delar. Del ett omfattade förekomst av trycksår samt metoder för prevention och behandlig. Del två gällde de patienter som hade trycksår där exempelvis ålder, kön, diagnos, trycksårens lokalisation och omfattning efterfrågades. Trycksår definierades som ett sår eller en vävnadsskada som uppstått efter otillräckligt eller upphört blodflöde i vävnaden. Kriterier för bedömning av trycksår var; stadium I kvarstående missfärgning av intakt hud, stadium II epitelskada med avskavning av huden, blåsa eller spricka, stadium III fullhudsdefekt utan djup sårhåla och stadium IV fullhudsdefekt med djup sårhåla.

Resultat:Av 1173 inkluderade patienter var 714 kvinnor och 459 män. Fyrtiofyra (3,75 procent) patienter med totalt 68 trycksår identifierades. Kvinnorna var signifikant äldre än männen. Männen var lika benägna att utveckla trycksår som kvinnorna. Trycksåren var framför allt lokaliserade till sacrum och hälar. De vanligast förekommande trycksåren var fullhudsdefekter stadium III och IV, tillsammans 27 trycksår. De vanligast förekommande preventiva metoderna var antidecubitusmadrass och vändschema. De mest frekventa behandlingsmetoderna var tättslutande förband och avlastning.

Slutsatser: Trycksårfrekvensen var lika hög 1995 som i en motsvarande studie genomförd 1980. Män var lika benägna att utveckla trycksår som kvinnor trots att männen var yngre. I stort sett samma preventiva åtgärder och behandlingsmetoder användes 1995 som 1980.

För korrespondens: Högskoleadjunkt, doktorand Margareta Lindgren, institutionen för medicin och vård, avdelningen för omvårdnad, Hälsouniversitetet, 581 85 Linköping. E-post: margareta.lindgren@hul.liu.se. Fax: 013-12 32 85. Telefon: 013-221785.