Barn och unga

Förslag: 20 år ny åldersgräns i barnhälsovård

Förslag: 20 år ny åldersgräns i  barnhälsovård
Med ny åldersgräns och mer ansvar till primärvården ska ungdomar inte hamna i samma vårdglapp som är vanligt idag, menar utredare. Bild: TT

Höjd åldersgräns är ett av förslagen som ska minska glappen i vården och kapa köerna för barn och unga med psykisk ohälsa. Det framkommer i den statliga utredning om nära vård för barn och unga som presenteras i dag.

Utredning efter utredning har visat på brister i vården av barn och unga med psykisk ohälsa. Vården är fragmentiserad, glappen mellan de olika aktörerna stora och köerna ibland årslånga.

När regeringen i januari förra året tillsatte en särskild utredning om god och nära vård för barn och unga skulle den därför ha ett extra fokus på psykisk ohälsa.

I dag tisdag lämnar utredningen sitt delbetänkande till socialminister Lena Hallengren. Vårdfokus passade på att ställa några frågor till regeringens särskilda utredare, barnläkaren Peter Almgren, inför överlämningen.

Vilka är de största förändringarna ni lägger fram nu?

– Vi föreslår ett nytt nationellt hälsovårdsprogram som sträcker sig från mödravården till 21-årsdagen. Det är en genomgripande reform med syfte att få en mer sammanhållen vårdkedja för barn och unga. Det betyder bland annat att åldersgränsen för barn- och ungdomsvården bör höjas till 20 år. Frågan är central för de flesta vi har pratat med för att få med unga vuxna som i dag riskerar att hamna i ett glapp mellan barn- och vuxenvården.

– Fokus kommer nu vara på att ansvaret ska ligga på elevhälsan och primärvården som ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det gäller att tidigt upptäcka de som mår dåligt för att kunna ge hjälp så snabbt som möjligt.

Finns det några risker med att fokusera på primärvård i stället för på den specialiserade vården?

– Absolut, det finns det. Vi skriver om det i utredningen – att huvudmännen har ett ansvar för resurser och kompetenser på alla vårdnivåer när det gäller psykisk hälsa. Som det ser ut i dag är inte primärvården rustad för att ta emot alla barn och unga med psykiska vårdbehov och det finns risker om kompetensen brister. Det kan bli en svår övergångsperiod.

– Men jag tror ändå att det här är vägen att gå och att det kommer att göra att vårdköerna till bup minskar. Det kräver bland annat att specialistvården finns nära till hands och är tillgänglig för primärvården och en del smarta lösningar.

Vad är du mest stolt över med utredningen?

– Jag tycker att vi lyckats göra barn och unga delaktiga i arbetet. Vi har pratat med eller fått inspel från över 800 barn och unga och det känns som om betänkandet har ett tydligt barn- och ungaperspektiv. Vi har också ett bra innehåll och brett kunskapsunderlag i utredning och det finns en tydlig väg framåt nu.

Finns det något ni hade kunnat göra annorlunda?

– Jag önskar att vi hunnit med att prata direkt med föräldrar och hört deras synpunkter. Föräldrarna är ju ofta viktiga i vården kring barn och unga. Patientföreningar har dock varit delaktiga i våra referensgrupper.

Utredningen Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga hittar du här.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida