Första stora studien klar

Vid mer än hälften av alla akuta pankreatiter kan läkemedel ha spelat roll för utvecklingen av sjukdomen, visar en studie av Kerstin Blomgren.

Det är den första fall-kontrollstudien av läkemedelsbiverkningar som har gjorts inom det nationella nätverket för läkemedelsbiverkningar.

Förutom att öka spontanrapporteringen fanns ett annat syfte med bildandet av regionala biverkningsenheter, nämligen att skapa ett nationellt nätverk för fall-kontrollstudier av olika läkemedelsbiverkningar. Framför allt av sällsynta biverkningar som kan orsaka allvarliga sjukdomar som leverskador, blodrubbningar, hjärtarytmier, svåra hudsjukdomar och skador på njurarna.

Den studie om sambandet mellan läkemedel och akut pankreatit som Kerstin Blomgren nyligen presenterat är hittills den största studie som publicerats inom detta område. 

Genom omfattande standardiserade telefonintervjuer har 462 patienter med akut förstagångspankreatit intervjuats av sjuksköterskorna i fall-kontrollnätverket.

Intervjuer har gjorts med ytterligare 1 781 friska personer i en kontrollgrupp. Kerstin Blomgren, forskningssjuksköterska vid biverkningscentrumet på Huddinge universitetssjukhus, har fungerat både som monitor och koordinator.

Akut bukspottskörtelinflammation är ett allvarligt och ibland livshotande tillstånd. De vanligaste orsakerna är gallstenssjukdom eller kraftig överkonsumtion av alkohol.

Andra orsaker 
? Men i såväl det svenska biverkningsregistret som i Världshälsoorganisationens, who:s, register fann vi olika läkemedel som kunde associeras till akut pankreatit innan studien startades, berättar Kerstin Blomgren.

Resultatet från studien visar att det i 29 procent av alla akuta pankreatiter fanns andra orsaker än gallstensbesvär och för hög alkoholkonsumtion. I detta »mörkertal« kan det alltså vara läkemedel som utlöst sjukdomen.

Lägger man till de fall där gallbesvär eller alkohol inte ensamt kan ha orsakat pankreatiten blir »mörkertalet« hela 52 procent. Läkemedel skulle i dessa fall ha kunnat vara en bidragande orsak till bukspottkörtelinflammationen.

Kerstin Blomgren har funnit fyra huvudgrupper av läkemedel som ökar risken för akut pankreatit: H2-antagonister och protonpumpshämmare som används vid behandling av magsår, NSAID-preparat och antibiotika.

? Det vi nu ska göra är att studera varje läkemedelsgrupp för sig med avseende på bland annat hur länge patienterna varit exponerade för läkemedlet och vilka doser det handlat om.

? Vi vet heller inte i dag vad som orsakas av själva grundsjukdomen eller av läkemedlet.

Det är känt sedan tidigare att patienter med sjukdomar i mag-tarmkanalen ? speciellt magsår, ulcerös kolit och Crohns sjukdom ? löper ökad risk för att utveckla akut pankreatit, vilket även bekräftas i denna studie.

Risk med glibenklamid
Ett läkemedel har Kerstin Blomgren redan specialstuderat. Det är glibenklamid som är ett vanligt antidiabetiskt medel vid typ-2 diabetes. Även för detta läkemedel har hon funnit en förhöjd risk att utveckla akut bukspottkörtelinflammation, jämfört med andra antidiabetika och insulin.

Kerstin Blomgrens studie presenteras i form av en licentiatavhandling: A Swedish case control network for studies of drug induced morbidity ? acute pancreatitis. Den kan beställas via mail: kerstin.blomgren@mpa.se.