Fortsatt kräftgång i landstingsekonomin

Landstingens ekonomi är fortsatt svag. Staten med dess bättre ekonomi borde därför dela med sig, anser Landstingsförbundets ekonomer.

Landstingen har fortsatta ekonomiska problem. Under 1996 var det sammanlagda underskottet för landets 23 landsting 3,7 miljarder kronor, omkring en miljard kronor sämre än 1995 men halvannan miljard bättre än 1994. Det framgår av sommarupplagan av Landstingens ekonomi, som ges ut av Landstingsförbundet.

Bara några få landsting utgör – i ekonomiskt hänseende, alltså – ljuspunkter. Fem av de 23 hade överskott i sin ekonomi, och bara tre har förbättrat sin ekonomi sedan föregående år. Dessa tre är Stockholm, Jämtland och Kalmar. Sämst har det gått för Halland, Malmöhus, Blekinge och Kristianstad. Landstingen fortsätter också att säga upp personal. Sedan 1993 har den minskat med i genomsnitt 1 000 personer i månaden – och då har man ändå inte räknat med dem som gått över till kommunerna på grund av ädelreformen och de andra huvudmannaskapsförändringarna.

Under 1996 minskade dock uppsägningstakten något. Under året minskade landstingens personalstyrka med 8 000 anställda på grund av nedskärningar. Men ännu fler slutade som landstingsanställda, eftersom 19 000 landstingsanställda bytte arbetsgivare vid olika verksamhetsförändringar 1996. Vid årsskiftet 1996/97 hade landstingen omkring 240 000 anställda.

Hur ser det då ut framöver? Landstingsförbundet pekar på den gynnsamma utvecklingen av statens finanser, där man nu nått balans mellan utgifter och inkomster. Statens underskott växer inte längre. Från och med nu kommer statens finanser att gå med överskott.

För landstingen är det fortsatt besvärligt. Utan besparingar eller nya resurstillskott kommer underskotten att fortsätta att växa. Fram till 2000 är besparingsbehovet 6 procent. I år kommer landstingens verksamhet att gå med mellan fem och sex miljarder i underskott, enligt prognosen, därefter minskar det för att 2000 nå balans.

Men balans fordrar ökade statsbidrag eller uteblivna indragningar från kommun- och landstingssektorn. Landstingsförbundets ekonomer pekar bland annat på den höjning av egenavgifterna för 1998 som redan är beslutad. Den innebär att statens inkomster ökar, medan kommuners och landstings inkomster minskar. Orimligt, tycker ekonomerna, när statens ekonomi är så mycket bättre än landstingens.