Fostret avled av infektion

Den väntade babyn växte för långsamt men när barnmorskorna reagerade var det för sent.

En 30-årig kvinna väntade sitt första barn. Vid kontroll i graviditetsvecka 32 upptäckte en inhoppad barnmorska att symfus-fundusmåttet bara ökat obetydligt sedan kontrollen två veckor tidigare.

Kvinnan berättade att hon skulle på semester så nästa kontroll bokades in i vecka 36. Då var fostrets tillväxt obetydlig men den ordinarie barnmorskan vidtog trots det inga åtgärder.

Tio dagar senare konstaterade barnmorskan att hon inte hörde några fosterljud och att symfus-fundus-måttet var oförändrat. Hon remitterade kvinnan akut till förlossningsavdelningen.

Läkaren på förlossningen konstaterade att barnet var dött och dagen efter födde kvinnan en flicka på drygt 2 600 gram. Obduktionen visade infektion i vattenhinnan, utbredda tromboser i navelsträngskärl och stamkärl samt hjärtblod infekterat med enterokocker.

Kvinnan anmälde två barnmorskor till Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd för bristande fosterövervakning.
Ansvarsnämnden skriver i sin bedömning att avplanande symfus-fundusmått kan innebära problem för fostret även om det oftast inte ger mamman några besvär.

Den barnmorska som först upptäckte det utplanade symfys-fundusmåttet borde ändå ha uppmanat kvinnan att veckan efter besöka en mödravårdscentral på semesterorten. Hon får en erinran för sin underlåtelse.

Den barnmorska som ansvarade för kvinnan under hennes graviditet borde omgående ha remitterat henne till läkare då hon i graviditetsvecka 36 konstaterade att fostret bara hade haft en obetydlig tillväxt de senaste sex veckorna.
Nämnden ger henne en varning för oaktsamhet. Beslutet har vunnit laga kraft. (hsan 3119/02:b5).