Krönika: Främlingsfientlig är den feges ord

Krönika: Främlingsfientlig är den feges ord
Kawa Zolfagary. Foto: Josefin Mirsch

Facket har inte längre råd, eller ursäkter, att ignorera den antirasistiska kampen.

Andelen medlemmar som sympatiserar med Sverigedemokraterna (SD) har ökat kraftigt sen valet 2010. Hos LO-förbunden är siffran oroväckande hög, nästan var sjätte medlem sympatiserar med SD enligt en Sifo-undersökning från januari 2014. Men även TCO- och Saco-förbunden bör vara oroliga. Rasismen varken börjar eller slutar med SD men det är en indikation på hur den organiserade rasismen ser ut. Fackförbunden måste agera kraftigt.

?Flera fackförbund arbetar redan i dag mot rasism men det jag ser inger tyvärr litet hopp. Kunskapsnivån är generellt på en för låg nivå och man använder ofta ett tilltal som vänder sig till dem som aldrig blir drabbade av rasism. Att ordet främlingsfientlighet ännu används visar hur man inte tagit till sig av en modern debatt. Är jag en främling? Är alla som föds inom våra gränser bekanta med varandra? Självklart inte. Främlingsfientlighet är den feges ord för rasism.??

Den vanligaste protesten mot ordet rasist är att väldigt få talar om olika raser i dag. Ingen mäter längre skallar på rasbiologiska institut. I stället hetsar man mot muslimer, folkgrupper och religioner. Man ”gör ras” fortfarande. Med det menas att man upprätthåller bilden av att vissa är väsensskilda enbart på grund av var de är födda och vilka fysiska attribut de har. Mitt svarta hår och min mörkare hy gör att de som faller inom normen tillskriver mig förut­bestämda egenskaper. Jag drabbas av rasism.?

Jag känner mig ofta exkluderad när det talas om rasism från fackligt håll. Man pratar om det som att det bara är lite fördomar. För mig handlar det om liv och död, det handlar om mordhoten jag får enbart på grund av mitt ursprung, det handlar om en arbetsmarknad som diskriminerar mig och ett samhälle som behandlar mig som en andra gradens medborgare. Jag behöver en fack­föreningsrörelse som vågar ryta till.??

Man vågar inte vara skarp för att man är rädd att det ska skrämma bort medlemmar. I en situation där många fack har svårt att locka nytt blod är det en realitet man måste ta i beaktande. Men då vill jag veta om det är några andra grundläggande värderingar vi ska förhandla bort i utbyte mot medlemssiffror. Ryker jämställdhet för att det kan skrämma bort konservativa och sexister? Otänkbart. Vi har kommit långt när det gäller vår syn på jämställdhet mellan könen. Vi förstår sexism och vi kritiserar den skarpt. Nu måste facket våga göra likadant med rasismen.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida