Fritt fram för Astrid

På Kristinedals äldreboende i Jönköping är det numera betydligt färre av de äldre som ramlar. Med enkla medel bedöms och förhindras risker för fall.

Astrid Gustavsson, 93 år, sitter nersjunken i sin favoritfåtölj i lägenheten på Kristinedals äldreboende i Jönköping. I rummet finns en soffgrupp, en säng och ett litet bord vid sidan om fåtöljen. Men när hon med rollatorns hjälp tar sig ut till toaletten står ingenting i vägen.

Det har vårdpersonalen på äldreboendet sett till. Möjligtvis kan Astrid Gustavsson ramla på grund av yrsel eller därför att orken sinar. Men risken för att hon ska falla över några möbler är minimal.

– Det är bra det, säger hon. Jag ser ju så dåligt numera.

På Kristinedal gör sjuksköterskan numera en riskbedömning av fallrisken när någon ny skrivs in. Till sin hjälp har hon ett formulär – Downton fall risk index – för att poängbedöma olika risker:

  • tidigare kända fallolyckor
  • medicinering
  • sensoriska funktionsnedsättningar
  • kognitiv funktionsnedsättning
  • gångförmåga

Överstiger index ett visst antal poäng indikerar det att fallrisken är hög.

Projektet drogs i gång för drygt ett år sedan. Nu är det inte längre ett projekt utan en del av den ordinarie verksamheten. Målet var att minska fallen bland de icke-dementa patienterna med mer än 25 procent. Det har personalen överträffat med råge. Antalet fall har minskat från 15-20 till mellan 5 och 8 per månad.

– Undersköterskorna spelar en viktig roll i det fallpreventiva arbetet. Det är de som ser till att miljön kring de boende är så säker som möjligt, säger sjuksköterskan Heléne Mohlin.

För dagen är hon på grund av sjukdom ensam ansvarig sjuksköterska för samtliga 60 personer som bor på Kristinedal, men normalt arbetar hon med de dementa patienterna en trappa ner.

Hos Astrid Gustavsson ligger det en stor matta på golvet, men den är inte tillräckligt tjock för att hennes hasande fötter ska snubbla över kanterna på den. På bordet vid fåtöljen står telefonen lätt tillgänglig, så att hon ska slippa rusa upp varje gång sonen eller någon annan ringer. På kvällen brukar personalen placera ett glas med vatten på sängbordet, så att Astrid Gustavsson slipper gå upp mitt i natten om hon blir törstig.

Men så får Heléne Mohlin syn på hennes skor. Hon lutar sig ner och känner efter hur de sitter.

– De här verkar sitta bra, fast de saknar hälrem, konstaterar hon.

För patienter med extra stor fallrisk brukar sjukgymnasten rekommendera höftskydd. Förvirrade patienter vänd
som har lätt för att ramla kan få en larmmatta placerad på golvet nedanför sängen. Personalen märker när vårdtagaren är på väg upp ur sängen och vid ett eventuellt fall blir patienten inte liggandes utan hjälp.

Alla boende som har fallit eller som riskerar att falla diskuteras vid regelbundna teamträffar där alla personalgrupper i vården finns representerade. Individuella åtgärder föreslås och dokumenteras för att sedan kunna följas upp. Distriktsläkaren går tillsammans med sjuksköterskan igenom patientens medicinering.

– Det som har betytt allra mest är samverkan mellan olika professioner, säger sjuksköterskan Rose-Marie Johansson, fram till för några år sedan på länssjukhuset Ryhovs akutmottagning.

Där har hon under flera år arbetat med att förbättra omvårdnaden för patienter med höftfrakturer. För att i stället försöka förhindra fallolyckor inledde hon ett samarbete med personalen på Kristinedals kommunala äldreboende.

– För mig som akutsjuksköterska har det varit ett spännande samarbete, säger Rose-Marie Johansson.

Hon sitter nu med i en grupp som på landstingets uppdrag ska utarbeta fallpreventiva riktlinjer för hela länet.

– Målet är att gå ut väldigt brett. Vi vill inte bara nå institutionerna utan även äldrebefolkningen i stort. Risken för att falla är stor oavsett om du bor hemma eller på ett äldreboende.

 

6 STEG GAV FÄRRE FALL
1. Utbildning i fallprevention av sjuksköterskor och undersköterskor.
2. Bedömning av fallrisken med hjälp av Downton fall risk index på nyinflyttade och på boende som har fallit.
3. Regelbundna teamträffar där fallrisken bedöms och åtgärdas.
4. Systematisk granskning av allas mediciner.
5. Riktlinjer för användande av höftbyxa.
6. Broschyr och muntlig information om att förebygga fall till alla boende och/eller anhöriga.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida