Fyra framtidsfenomen

Superdator
Tänk dig att kunna para ihop all tillgänglig data från den enskilda patienten som provsvar, ålder, kön, vikt, och röntgensvar med information från den samlade forskningen, alla medicinska artiklar och böcker, alla riktlinjer och övriga kunskapskällor. ?

Det kallas Big data och är vad många drömmer om att superdatorn Watson ska klara inom en snar framtid. Watson är IBM:s ”Jeopardydator” som inte bara är bra på att samla in och bearbeta ofantliga mängder material utan också kan tolka och sätta saker i sitt sammanhang.

Med en superdator i vården skulle det gå snabbare att ställa en mer exakt diagnos och ge individuella förslag till behandling, läkemedels­dosering och mycket mer.?

Frågan är när vi får se en Watsondator som beslutsstöd i den svenska sjukvården. Inga beslut är tagna, men flera landsting och sjukhus har visat intresse.

Bildskärm i glasögonen
Google Glass är som en bärbar dator där ”skärmen” sitter precis framför ögonen. Eftersom bildskärmen befinner sig så nära ögonen får man en känsla av att man ser en stor bild. Bildskärmsglasögonen kan styras med röststyrning och en pekplatta.

På Karolinska universitetssjukhusets innovationsplats utvecklas en prototyp för hur narkospersonal ska kunna använda sådana glasögon vid operation. Tanken är att narkossjuksköterskan hela tiden ska kunna ha koll på patientens värden oavsett var monitorerna är placerade. När det kommer larm om att något går utanför gränsvärdena visas det i glasögonskärmen och sjukskö­terskan kan direkt se vad som avviker. Man behöver inte släppa patienten med blicken för att kontrollera larmet på monitorerna och kan även låta en läkare få samma bild och genomföra en konsultation på distans.

Det här är bara ett exempel på hur Google Glass kan komma att användas inom sjukvården i en snar framtid. Att läsa elektroniska journaler, operera på distans och skicka information från en ambulans är andra tänkbara användningsområden.

Källor: Wikipedia och Softronic healthpartner.

Labb på papper
Små sensorer för att övervaka hjärtverksamhet, blodtryck och puls är inte bara något för den som vill mäta sig själv under ett träningspass, utan kan också användas för till exempel övervakning vid hemsjukvård.

En liten och billig biosensor utvecklas av forskare vid Linköpings universitet tillsammans med forskningsinstitutet Acreo. Batteri, display, chip och biosensor trycks på papper eller plast. Papperslappen är i sig ett litet laboratorium som kan användas för att upptäcka och övervaka olika sjukdomar.

Biosensorer kan också användas för att upptäcka och mäta halten av ett ämne i till exempel blod. De kan vara enzym-, antikropps- eller dna-baserade och analyserar det som den är designad för att göra: Allt från att kolla glukoshalten i blodet till en genetisk analys för att hitta rätt läkemedelsdos.

— I framtiden kan biosensorer få stor betydelse för upptäckt och kontroll av exempelvis njursjukdom, hjärtsjukdom och cancer, säger professor Anthony Turner, föreståndare för Biosensors and Bioelectronics center vid Linköpings universitet.

Än så länge finns det bara en prototyp, men förhoppningen är att den ska komma ut på marknaden inom ett par år och bara kosta kring en femma vid större produktion.

Källor: Linköpings universitet och forskningsinstitutet Acreo.

Logga sitt liv
Att logga hur många kilometer du springer, hur många kalorier du stoppar i dig eller antalet kilon du tappar — det gör många redan i dag med hjälp av olika hälsoappar. För andra har datainsamlandet blivit en livsstil. Quantified self är en växande rörelse av människor som loggar och bearbetar uppgifter om sig själva. Och det handlar inte bara om friskvård.

Den som har en kronisk sjukdom kan ha stor nytta av att samla olika värden om både sin fysiska och psykiska status: följa blodsockerkurvor, blodtryck, puls, sömn, trötthet, stress. Allt fler använder också ”livsloggen” för att förstå mer om sin egen känslomässiga status eller få koll på återkommande depressioner.

Det handlar om att få kunskap om sig själv genom att registrera så mycket data som möjligt för att bättre kunna ta kontroll över sin kropp och sin sjukdom. Men informationen kan också delas med kontaktsjuksköterska eller behandlande läkare.

Att dela den kunskap man upptäcker om sig själv och sin hälsa med andra är också en växande trend. Patients like me är som ett facebook för patienter. Det är världens största mötesplats för patienter på nätet. Över 250 000 patienter har utbytt information om symtom, behandling och erfarenheter från ett par tusen sjukdomstillstånd. Avsikten är också att det ska hjälpa forskningen framåt.