Gamla myter hinder för vård av bensår

Vissa patienter tror att såret läker när det gör ont. Även sjukvårdspersonal saknar ibland kunskap om bensår och smärta. Det säger Britt Ebbeskog som studerat patienter med kroniska bensår.

1 september 2003

Britt Ebbeskog, doktorand vid Karolinska institutet i Stockholm, har kartlagt behandling och sårläkningsfrekvens hos 294 patienter med kroniska bensår.

Av de 123 patienter som hade venösa bensår led hälften av smärta. En tredjedel av dessa, ungefär 40 patienter, saknade smärtlindrande behandling. Britt Ebbeskog menar att en orsak till den dåliga smärtbehandlingen kan vara bristande kunskap hos sjukvårdspersonalen om att även venösa bensår kan göra ont. En annan orsak kan vara att patienterna inte tar sina mediciner.

– Det finns många föreställningar bland patienterna, till exempel att såret läker när det gör ont eller att de måste spara på värktabletterna så att de har något att ta när det gör jätteont. Gamla myter spelar dem ett spratt och det är verkligen en utmaning för distriktssköterskorna.

Vid en uppföljning efter 18 månader hade en tredjedel av patienterna fortfarande oläkta bensår. Jämfört med liknande studier visar den siffran på en hög sårläkningsfrekvens, menar Britt Ebbeskog.

– Det kan bero på att en ovanligt stor del av dem med venösa bensår i min studie behandlades korrekt, det vill säga med kompression.

Flera patienter kände skam över bensåret. Det var vanligt att de drog sig un-dan från sin omgivning, många gånger av rädsla för att bensåret skulle läcka och lukta. Det kunde till exempel yttra sig i att patienten undvek att gå ut på promenader vid tidpunkter då de riskerade att möta grannar och bekanta. Skamkänslorna var ofta kopplade till svårigheter att sköta
hygienen.

– Sjukvårdspersonalen kan tipsa patienten om att använda en »duschstövel« som skyddar bandaget mot vatten och som säljs av vissa apotek.

I framtiden skulle Britt Ebbeskog gärna se att vården runt patienter med bensår organiseras med sårcentran där det finns expertteam med hudläkare, sjuksköterskor, kärlkirurg och sjukgymnaster. I dag finns sårcentran i bland annat Göteborg, Uppsala och Skövde.

– Distriktssköterskor ska även i fortsättningen göra omläggningen men de ska stöttas av sårcentrat, säger Britt Ebbeskog.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida