Gav mediciner på eget bevåg
Den 75-åriga dementa kvinnan på äldreboendet skrek under kvällen och natten oavbrutet på sjuksköterskan, som var inhyrd från ett bemanningsföretag. Hon gav bland annat patienten en kapsel Doloxene Å 50 milligram. Detta trots att preparatet inte fanns med på patientens behovslista.
Nästa kväll ville patienten inte ta de läkemedel som var ordinerade till natten: en tablett Imovane à 7,5 milligram och en tablett Oxascand à 5 milligram. Enligt sjuksköterskans yttrande spottade patienten flera gånger ut medicinen som fick kasseras. På natten skrek och jämrade sig den boende. Sjuksköterskan gav henne ett par Alvedon och två tabletter Stesolid à 5 milligram. Endast en tablett Stesolid à 5 milligram var ordinerad vid behov.
Dagpersonalen noterade att patienten var mycket trött om förmiddagarna. Extravak sattes in. Ett par dagar senare vaknade den boende och sa att hon mådde bra. Men hon klagade över smärta.
Händelserna anmäldes enligt lex Maria till Socialstyrelsen av den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i kommunen.
Den inhyrda sjuksköterskans förklaring till att patienten fick Doloxene är att det gick av bara farten. Som inhyrd personal var hon van vid att liknande preparat på många ställen finns med på den generella ordinationslistan.
Sitt handlande den andra natten försvarar hon med att patienten trots den dubbla dosen Stesolid ändå fick mindre verksam substans av bensodiazepiner totalt sett. Patienten hade ju spottat ut den ordinerade kvällsmedicinen.
Socialstyrelsen anser dock inte att de olika bensodiazepinerna och Imovane kan betraktas som likvärdiga substanser. Oxazepam (verksamma substansen i Oxascand) har en halveringstid på tio timmar och påverkas inte av ålder. Imovanes halveringstid är upp till sju timmar hos äldre. Diazepam (aktiva substansen i Stesolid) har en halveringstid på upp till 70 timmar hos gamla människor. Dessutom har diazepam, till skillnad från Oxazepam, tre till fyra aktiva metaboliter som förstärker och fördröjer effekten av medlet.
Sammanfattningsvis har diazepam en ökad och mer långvarig effekt hos äldre med risk för dåsighet, hypotension, yrsel, ataxi och förvirring. Dessa biverkningar kan sitta i flera dygn.
Socialstyrelsen anser att sjuksköterskan har överskridit sina befogenheter och utsatt den boende för allvarlig risk att lida skada. Socialstyrelsen anmälde sjuksköterskan till Ansvarsnämnden som ger henne en erinran. En av nämndens ledamöter har reserverat sig mot beslutet. Han anser att felet var ringa och inte ska medföra disciplinpåföljd. Beslutet har vunnit laga kraft (HSAN 1777/01:a2).