Genterapi– morgondagens medicin?

Genterapin har inte varit så framgångsrik som många forskare räknade med när försök startade för tio år sedan. Sett i backspegeln var nog förväntningarna för högt ställda. Ett dödsfall i USA i höstas har troligen ett direkt samband med terapiförsöket. Men det finns mycket lovande forskning på gång, bland annat om stamceller, säger Edvard Smith, professor vid Karolinska Institutet.

Med genterapi menade man från början att behandla ärftliga sjukdomar hos människor genom att föra in nytt, friskt genetiskt material i cellerna. Forskarna hoppades få cellerna att ta upp den nya arvsmassan och fungera bättre eller till och med normalt. Genterapin kunde däremot inte ta bort den »dåliga« genen och ersätta den med en frisk.

Numera har genterapibegreppet vidgats till att gälla många olika behandlingar som innebär att man tillför arvsmassa (dna) »som ett läkemedel« för att försöka behandla eller bota sjukliga tillstånd. Jämfört med traditionella läkemedel är genterapiläkemedlen mer specifika. De försöker rätta till det grundläggande problemet och syftar inte bara till att kortvarigt lindra symtom.

Hittills har försök att behandla med genterapi gjorts på omkring 5 000 personer i hela världen. De flesta av de genterapiförsök som genomförts handlar om att behandla cancer. Hittills har forskarna inte nått fram till en behandling som kan användas i större skala.

– Genterapi handlar om att överföra genetiskt material för att påverka. Helst ska det genetiska materialet tillföras många celler, men oftast lyckas man bara föra det till någon procent av cellerna i ett organ.

Det säger professor Edvard Smith. Han är verksam vid Institutionen för biovetenskaper och på Genterapicentrum vid Novum, som båda tillhör Karolinska institutet, och är placerade vid Huddinge sjukhus. Han anser att förväntningarna på vad genterapin skulle kunna åstadkomma var för högt ställda i början.

Svårigheterna underskattades
De allra första försöken med genterapi genomfördes i usa 1989.
Att det inte var så lätt att överföra arvsmassa som man först trodde visar inte minst de försök som gjorts att behandla cystisk fibros, en ärftlig sjukdom som orsakas av en skada i en enda gen. De tekniska svårigheterna att överföra frisk arvsmassa underskattades i början. Därför har forskarna hittills bara enstaka goda resultat. Exempelvis slutar ofta den tillförda arvsmassan att fungera även om den finns kvar i cellerna.

– Vad vi vet i dag är att det inte kom-mer att handla om samma genterapi för alla sjukdomar. Behandlingar måste skräddarsys för varje organ i kroppen, berättar Edvard Smith.

Men genterapin har problem att tampas med. I usa dog en 18-årig pojke i höstas, några dagar efter att han fått stora mängder adenovirus insprutade i levern. Adenoviruset var bärare av den gen som tillverkar det enzym han saknade. I normala fall ger adenovirus upphov till övre luftvägsinfektioner som inte är speciellt allvarliga. Omständigheterna för pojkens död utreds och tills vidare är försöken med genterapi vid University of Pennsylvania stoppade av den amerikanska motsvarigheten till Socialstyrelsen.

Alltid risker med nya metoder
Tidigare har svårt sjuka hjärtpatienter dött i studier där de behandlats med genterapiläkemedel. Men i de fallen utgår man från att det var den svåra grundsjukdomen som var orsaken.

– Nya behandlingar innebär risker eftersom forskarna inte har all kunskap från början. Man glömmer lätt att transplantationer och vissa hjärt- och hjärnoperationer, som är etablerade i dag, från början var långt ifrån riskfria. Teknologierna för genterapin utvecklas hela tiden och ett resultat kan nås på olika sätt. Förmodligen kommer vi att tycka om några år att våra tidigare terapiförsök var väldigt grova, säger Edvard Smith.

Biologisk by-pass
I ett samarbetsprojekt tillsammans med hjärtkliniken på Huddinge sjukhus används en plasmid – en cirkulär arvsmassebit från en bakterie – som fått en gen inplanterad som styr bildningen av nya blodkärl. Plasmiden har framställts vid Genterapicentrum. Försöken har som mål att åstadkomma en biologisk by-pass i stället för den operation där ett blodkärl, från låret vanligtvis, opereras in i hjärtmuskeln. I försök ges nu injektioner med dessa plasmider direkt i det sjuka området i hjärtmuskeln i hopp om att patienten själv ska börja producera nya blodkärl som förbättrar blodflödet i hjärtat. Försöken görs på patienter som har stora problem med kärlkramp och är för sjuka för att klara en operation. Ännu har inte försöken pågått så länge att de har hunnit utvärderas.

– Det kan tänkas att vi behöver tillföra gener för ytterligare tillväxtfaktorer för att kärlnybildning ska ske. Vi vet inte ännu, säger Edvard Smith.

Studier har också genomförts i Sverige på patienter med hjärntumörer. De har behandlats med »giftiga gener«, gener som kodar för enzymer som ska hindra utvecklingen av cancercellerna. Dessa felaktiga byggstenar hoppas man ska byggas in i cancercellerna med hjälp av herpesvirus och hindra fortsatt växt i cancertumören. Försöken har ägt rum
på Karolinska sjukhuset och vid Umeå universitetssjukhus. Liknande försök pågår också i Lund.

I framtiden räknar Edvard Smith med att se en utveckling av forskningen kring stamceller. En stamcell har förmågan att utvecklas till alla slags celler som finns i kroppen. De celler som finns i det första embryonalstadiet är stamceller. Stamceller finns också i benmärgen, hjärnan och i levern.

– Om vi får betingelser för att kunna odla förstadier till blodceller i provrör kommer det nog att finnas möjligheter att behandla alla ärftliga blodsjukdomar i framtiden, säger Edvard Smith.

Lyckade behandlingar på djur
Ett viktigt forskningsområde är att ta fram nya bärare av gener. Flera lyckade behandlingar har genomförts på djur med hiv-virus som vektor. Hiv-vektorerna har visat sig ha mycket goda egenskaper och kanske kan detta virus i en ny skepnad faktiskt bli till nytta för sjuka människor.

I Sverige arbetar omkring 100 forskare med terapidelen av genteknikforskningen. I ett nationellt svenskt genterapiprogram anslogs förra året 60 miljoner för de kommande fem årens forskning vid landets universitet. Genterapiforskning bedrivs också i allt högre utsträckning av privata bioteknikföretag.

– Visst används stora resurser till bioteknikforskning men vi måste tänka på att resultaten av forskningen kan leda till att vi hittar effektiva behandlingar för utbredda sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar, säger Edvard Smith.