God effekt av kognitiv terapi

Lindgården i Landskrona var en av de första institutionerna i Sverige som införde ett kognitivt förhållningssätt inom slutenvården. Jämfört med traditionell behandling verkar resultaten lovande.

Det visar en doktorsavhandling skriven av psykiatrisjuksköterska Bengt Svensson, universitetslektor vid institutionen för omvårdnad på Lunds universitet.

Lindgården startade 1989. I samarbete med den internationellt kände psykiatriprofessorn Carlo Perris (nyligen avliden) vid Umeå universitet utbildades vårdpersonalen redan från början i kognitiv terapi och i ett kognitivt förhållningssätt.

Unik chans
? Flera internationella studier hade i strikt kontrollerade försök visat att kognitiv terapi ger goda resultat bland schizofrena patienter. På Lindgården hade jag en unik chans att testa metodens effektivitet i verkligheten med patienter som inte hade valts ut efter snäva kriterier för att passa in i en studie, säger Bengt Svensson.

I Bengt Svenssons undersökning ingår 28 patienter varav majoriteten, 19 stycken, hade diagnosen schizofreni. Även schizoid personlighetsstörning, bipolär sjukdom och andra diagnoser förekom. Några hade dubbeldiagnoser och/eller missbruksproblem.

Deras livssituation före inläggningen präglades av återkommande inläggningar på psykiatriska avdelningar. I genomsnitt hade patienterna fått behandling under sammanlagt 3,8 år innan de skrevs in på Lindgården. Rehabiliteringsinsatserna hade inte på något avgörande sätt förbättrat deras livssituation.

På Lindgården vårdades de mellan sex månader och två år. Bengt Svensson intervjuade alla var femte vecka. Två år efter avslutad rehabilitering gjorde han en uppföljningsintervju.

Förbättrad situation
Som kontrollgrupp använde han sig av patienter från en vanlig rehabiliteringsavdelning på S:t Lars sjukhus i Lund.

Studien visar att livssituationen för de patienter som vistats på Lindgården förbättrades signifikant. Den fortsatte även att förbättras två år efter utskrivningen.

Mätt med objektiva mått påverkades inte förekomsten av symtom. Däremot upplevde patienterna själva en klar symtomlindring, framför allt tyckte de att problemen som de hade upplevt som svårast vid inskrivningen minskade.

En jämförelse av patienternas behov av sluten vård under en tvåårsperiod före och efter behandling visade att behovet av slutenvårdsinsatser ökade något i kontrollgruppen medan antalet vårddagar minskade med i genomsnitt 83,6 dagar för dem som hade fått kognitiv terapi.

God allians
Den terapeutiska alliansen, som många gånger är avgörande för om terapin ska lyckas eller inte, upplevdes som bra eller mycket bra av samtliga patienter på Lindgården. Också terapeuterna uppgav att kvaliteten på relationerna med patienterna var tillfredsställande. Här finns inga data att jämföra med från kontrollgruppen. Men i den kända Bostonstudien från 1986, där psykoanalytisk och jagstödjande terapi jämfördes, ansåg en dryg tredjedel av terapeuterna att den terapeutiska alliansen var dålig.
Mer än två tredjedelar av patienterna fullföljde inte terapin.

På frågan vad patienterna själva tyckte varit mest hjälpande under tiden på Lindgården svarade de den terapeutiska och hemlika miljön samt de kognitiva terapisamtalen.

Fotnot: Avhandlingens titel är Treatment process and outcome for long-term mentally ill patients in a comprehensive treatment program based on cognitive therapy. Den kan beställas från författaren på e-postadress: bengt.svensson@omv.lu.se

LÄSTIPS KOGNITIV TERAPI
Anthony W, Cohen M, Farkas M: Rehabilitering av människor med psykiska funktionshinder.
Malmö: Psykiatrin, Universitetssjukhuset MAS 1996.

Lehman AF & Steinwachs D M: At issue: Translating research into practice: The schizophrenia patient outcomes research team (PORT) treatment recommendations.
Schizophrenia Bulletin 1998 24(1): 1?10.

Mueser K T, Drake R E, Bond G R: Recent advances in psychiatric rehabilitation with severe mental illness.
Harvard Review of Psychiatry 1997 5(3): 123?137.

Mueser K T & Tarrier N: Handbook of social functioning in schizophrenia.
Needham Heights: Allyn & Bacon 1998.

Rund B R & Borg N E. Cognitive deficits and cognitive training in schizophrenic patients: a review.
Acta Psychiatrica Scandinavica 1999 100: 85?95.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida