Gör kvinnofrid till ett folkhälsomål

Frihet från könsrelaterat våld som nytt folkhälsomål och en kraftig satsning på barns och ungdomars psykiska hälsa. Det är några av förslagen i Folkhälsopolitisk rapport 2005.

Statens folkhälsoinstitut har följt upp hur det nationella folkhälsomålet  som riksdagen antog 2003 har uppnåtts. En rad negativa tendenser och påtagliga hot mot den framtida folkhälsan har hittats. Den psykiska hälsan, i form av bland annat sömnstörningar, depressioner, oro och ångest, har försämras. Speciellt bland unga och mest bland kvinnor.

Enligt den enkätundersökning som gjordes i samband med rapporten finns det ett starkt samband mellan kränkning och psykisk ohälsa. Bland dem som utsätts för upprepade kränkningar är den psykiska ohälsan tre gånger vanligare än bland andra.

I Sverige är det särskilt yngre kvinnor och personer med invandrarbakgrund som utsätts för kränkningar. Det finns ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och sjukskrivningar, konstaterar Folkhälsoinstitutet.

Våld mot kvinnor

Förutom belastningsskador orsakade av arbetsmiljön är ohälsa på grund av stress i kombination med brist på inflytande de viktigaste orsakerna till sjukskrivning. Men det finns, enligt Folkhälsoinstitutet, omfattande kunskaper om hur man förebygger psykisk ohälsa som inte har omsatts i tillräckligt hög grad. Till exempel insatser under uppväxtåren.

Folkhälsoinstitutet förslår en kraftfull satsning på föräldrastöd där metoder används som har en vetenskapligt väldokumenterad positiv effekt på barnens framtida psykiska hälsa. Och en förstärkning av ungdomsmottagningarna.

Våldet mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem och Folkhälsoinstitutet föreslår därför att frihet från könsrelaterat våld tas in som ett nytt folkhälsomål.

Bristen på fysisk aktivitet och tilltagande fetma är ett annat folkhälsoproblem. Men mindre möjligheter till rörelse på jobbet, en transportpolitik som missgynnar fotgängare och cyklister och det stora utbudet och den massiva marknadsföringen av ohälsosam mat är, enligt Folkhälsoinstitutet, faktorer som måste påverkas om man vill ha en förändring.

Mer förebyggande insatser

Man föreslår därför en handlingsplan för minskad fetma och ökad fysisk aktivitet. Hjärt-kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, cancersjukdomar och skador står tillsammans för 70 procent av den totala sjukdomskostnaden. Både hjärt- kärlsjukdomar och psykiska sjukdomar går i hög grad att påverka med förebyggande insatser, konstaterar Folkhälsoinstitutet.

En större del av sjukvårdens resurser bör satsas på i första hand icke-medikamentella förebyggande insatser. Både i barn- och mödravård, skolhälsovård, primärvård, företagshälsovård och kommunal sjukvård.

Bland rapportens många förslag finns också en prioritering av äldre i det skadeförebyggande arbetet. Fallskador bland äldre är den skada som orsakar flest dödsfall, 1100 personer år 2001.

Alla landsting och regioner bör satsa på en effektiv rökavvänjning. Bara tobaksskadorna kostar samhället 26 miljarder kronor om året, fetman kostar 15 miljoner och alkoholkostnaderna är mångdubbelt högre.

Regionala metodcentra

Folkhälsoinstitutet konstaterar att alkoholkonsumtionen är den högsta på 100 år och både andelen akuta alkoholrelaterade skador, andelen alkoholpåverkade bland döda bilförare och andelen sjukhusinläggningar på grund av skrumplever har ökat.

Alkoholpolitiken bör därför koncentreras på en minskning av berusningsdrickandet och på tillgången av alkohol. Till exempel genom att sprida väldokumenterade metoder för en ansvarsfull alkoholservering.

– Allmänt sett är vi positiva till rapporten och det mesta arbetar vi redan med. Men att ge länsstyrelserna ett folkhälsoansvar och att landstingen ska rapportera dit är feltänkt. Där finns ingen kompetens. Regionala metodcentra för icke-medikamentella förebyggande insatser är bra, men de ska inte vara statliga, kommenterar sektionschef Margareta Persson, vid avdelningen vård och omsorg på Sveriges kommuner och landsting.

Att många står bakom ger kraft

Hon betonar också att förslaget att göra frihet från könsrelaterat våld till ett folkhälsomål är bra. Så långt kom varken folkhälsokommittén, där hon var ordförande, eller de nationella folkhälsomål som kommitténs utredning var underlag till.

Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund tycker att rapporten visar en skrämmande, om än inte oväntad, utveckling av den psykiska ohälsan bland yngre kvinnor.

– Men att rapportens förslag läggs i samarbete med 22 myndigheter visar att alla inser hur viktigt det är för samhället att arbeta på att få tillbaka folk i arbete. Det ger kraft. Och att mer resurser ska satsas på förebyggande är bra. Det finns många metoder som har effekt, men man måste också genom styr- och ersättningssystemen visa att man menar allvar.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida