Grädde bättre än kosttillägg

Elva uttalat undernärda vårdtagare på ett äldreboende fick individuellt anpassade nutritionsplaner.

1 september 2003

Det innebar att deras måltider anpassades efter behov, önskemål och resurser. Efter tre månader var sex av dem inte längre undernärda. Dessutom ökade rörelseförmåga, ADL och mental kapacitet hos tio av de elva.

En undernärd människa kan serveras hur många kalorier som helst, men når maten inte magen gör de ingen nytta. Påståendet, som är självklart, utgör själva fundamentet för den individuellt anpassade nutritionsplanen som handlar om att utgå från varje individ. Att individualisera måltiderna kan innebära att ta hänsyn till typ av mat, hur, var och när maten serveras och på vilket sätt hjälpen ges.

Var tredje är undernärd
– Det kan vara så att vårdtagaren vill äta ensam eller inte har ork att sitta upp vid måltiden och då måste man ställa frågan varför och agera utifrån detta, säger sjuksköterskan Lennart Christensson, lektor vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Att många vårdtagare inom kommunens äldreomsorg är undernärda är ett känt faktum. En kartläggning som Lennart Christensson gjort, visar att ungefär var tredje vårdtagare är undernärd redan när de flyttar in till det kommunala äldreboendet och nästan lika många är i riskzonen för att utveckla undernäring.

– Trots dessa siffror har ingen av de vårdtagare som jag undersökt diagnosen undernäring. Över huvud taget är dokumentationen om näringsstatus mycket bristfällig, säger Lennart Christensson.

För att kunna göra någonting åt den utbredda undernäringen bland äldre, är ett första steg att hitta vilka av de boende som åtgärder ska riktas mot. Lennart Christensson har utvärderat olika mätmetoder som används för att hitta undernärda patienter och funnit att Mini Nutritional Assessment (MNA) är det bästa.

– Jag rekommenderar MNA eftersom man med det instrumentet även hittar dem som befinner sig i riskzonen, de som ännu inte börjat tappa muskelmassa och underhudsfett. Det visar också tänkbara orsaker till varför vårdtagaren får i sig för lite mat.

Nutritionsplan
MNA är ett frågeformulär med fasta svarsalternativ som ger ett visst antal poäng. Det består av en screeningdel omfattande sex frågor som vid risk för undernäring kompletteras med ytterligare tolv frågor. Den som bedöms vara i riskzonen bör få en individuellt anpassad nutritionsplan. MNA-instrumentet finns på www.mna-elderly.com.

Sjuksköterskan Ann Ödlund Olin, doktorand vid Huddinge universitetssjukhus och Karolinska institutet, har utvärderat effekten av att ge äldre undernärda på sjukhem mat som berikats med naturliga råvaror som grädde och crème fraiche.

Tyckte maten var god
I takt med att energiinnehållet ökade förbättrades patienternas energiintag med cirka 40 procent. Även hennes studier visar att ADL-förmågan bibehölls hos den grupp som åt energirik kost medan den försämrades vid normalkost. Dessutom uttryckte de äldre spontant att de tyckte att maten var god.

– En slutsats av min forskning är att det är enkelt och mycket billigare att berika maten med grädde än att använda kosttillägg, säger Ann Ödlund Olin.

Båda befarar att kosttillägg ibland används som standardbehandling i stället för att vara de komplement som de är avsedda att vara.

– Marknadsföringen av kosttillägg kan medföra en övertro på preparaten. Personalen lockas att ge kosttillägg i stället för att först ta reda på orsaken till undernäringen. Kosttillägg är en enkel åtgärd men inte alltid den bästa, säger Lennart Christiansson.

Referenser:

Christensson L, Malnutrition in elderly people in need of municipal care – assessment and intervention.
Linköping 2002.

Ödlund Olin A, Armyr I, Soop M med flera. Energy-dense meals improve energy intake in elderly residents in a nursing home. Clinical Nutrition 2003; 2:125-131.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida