Hälsa som marknad

Vetenskapligt testad mat är en snabbt växande marknad. I framtiden kan vi ha med oss ett kort i butiken, som hjälper oss att välja rätt mat efter vår egen genetiska profil. 

Functional food, mervärdesmat, förväntas av vissa bli nästa stora bransch med ökningstakter som inom IT-sektorn. De senaste åren har produktionen av mervärdesmat ökat med 80 procent i Sverige, men än så länge utgör den nya maten bara tio procent av marknaden. Men i takt med att välfärds-sjukdomarna ökar och läkemedelskostnaderna stiger i höjden ökar intresset för mat som forskningen visar ger hälsoeffekter – inte minst från regeringens sida. Till exempel är regeringen med och betalar för forskning kring mervärdesmaten. Den bedrivs på universitet och högskolor och bland livsmedelsfabrikanterna med stiftelsen Swedish center of excellence and innovation in functional foods i Göteborg som samordnare.

Swedish center of excellence and innovation in functional foods har funnits i drygt två år. Det drivs med medel från Teknikbrostiftelsen i Göteborg, som regeringen inrättat för att ekonomiskt stötta intressanta utvecklingsprojekt mellan bland annat universitet och företag. Centret samarbetar bland annat med universiteten i Lund och Uppsala och Linköping och Göteborg är på gång.

Till Swedish center of excellence and innovation in functional foods kan producenter vända sig för att sedan hänvisas till specialister i de lokala nätverken av universitet och livsmedelstillverkare. Centret har ambitionen att ge vårdpersonal och andra neutral produktinformation, bland annat genom en årlig konferens där internationella forskare och producenter av mervärdesmat möts. Nya rön inom näringslära, mikrobiologi, medicin och bioteknik utgör basen för utvecklingen av mervärdesmaten.

Regeringen vill att varje forskningscenter ska vara en katalysator och inspiratör för utvecklingen av funktionella livsmedel i Sverige. De är självständig enheter som arbetar utan nationella riktlinjer om vilken forskning som ska prioriteras. Karin Malmcrona, verkställande direktör på Swedish center of excellence and innovation in functional foods i Göteborg drömmer om att regeringen ska skapa sådana riktlinjer, som man har gjort i Finland.

I framtiden får distrikts- och skolsköterskor en viktig roll när det gäller att ge kostråd kring mervärdesmaten, förväntar sig Karin Malmcrona.

Maten i fokus
Inom några år kommer maten att vara i fokus, tror professor Ann-Sofie Sandberg som sitter med i centrets programgrupp.
Det handlar om att anpassa maten till varje individs genetiska förutsättningar. Det är då den funktionella maten har effekt. En patient med anlag för att få en hjärt-kärlsjukdom kan, som ett led i den förebyggande vården, få anvisningar av vårdpersonal om vilken kost hon ska äta.

Det finns konstaterade samband mellan kost och vissa sjukdomar. Ann-Sofie Sandberg nämner åldersdiabetes, fetma, hjärt-kärlsjukdomar, mineralbrist, födoämnesallergier och cancer. I en framtid kommer vi kanske att få ett kort med vår personliga genetiska profil att ha med i matbutiken. Med kortet kontrollerar vi om råvaran eller produkten stämmer med vår genetiska profil eller ej.

Ann-Sofie Sandberg tror på två parallella strategier för att ändra kostvanorna. En är en nationell nutritionspolicy. Men någon kampanj likande Socialstyrelsens »Ät 6 till 8 skivor bröd om dagen« blir det inte. Råden måste vara individuella. Den andra strategin är att ändra utbudet av livsmedel mot nya hälsoinriktade produkter, som nu sker.

En nödvändig faktor för att mervärdesmaten ska få fäste anser Ann-Sofie Sandberg är att man har biomarkörer för hälsa och sjukdom. Det finns flera redan i dag, exempelvis kolesterolvärdet som en markör för hjärtsjukdom, serumferretin som en för järnhälsan i kroppen.

En annan förutsättning för en fortsatt utveckling av mervärdesmaten är att kunskapsnivån höjs inom livsmedelsindustrin. Utbildningsnivån är låg, jämfört med exempelvis inom Läkemedelsindustrin. Forsknings- och utvecklingsanslagen av omsättningen är på 0,1 procent i livsmedelsindustrin jämfört med 30 procent i Läkemedelsindustrin, som är en kunskapsintensiv bransch.

Lästips:
Livsmedel för hälsa och långt liv? 
Rapport nr 6/2000 kan beställas på Livsmedelsverkets kundtjänst: 018-17 55 06 till självkostnadspris.
SOU 1999:137 Hälsa på lika villkor/andra steget mot nationella folkhälsomål
SOU 1997:167 En livsmedelsstrategi för Sverige Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion.
Hämtning av SOU som pdf-fil: regeringens webbplats,
sök under SOU. Beställning av tryckta SOU till och med år 1998, samt från och med år 2000 görs från Fritzes förlag, tel: 08-690 91 90, e-post: fritzes.order@liber.se