Hälsoskola minskar risken för depression hos flyktingar

Många nyanlända flyktingar lider av depression och posttraumatiskt stressyndrom. Problemen kan förebyggas med en tio timmars hälsoskola.

1 maj 2009

Hälsoskolan bygger på en amerikansk förlaga utvecklad av Richard Mollica, professor i psykiatri vid Harvarduniversitetet och foreign adjunct professor på Karolinska institutet. Mollica behandlade under flera år flyktingar med stress orsakad av trauma och migration och insåg att mycket kunde förebyggas med rätt information, kunskaper och övningar. Han utarbetade en modell där patienten blir kursdeltagare och läkarmottagningen ett klassrum.??

Solvig Ekblad, docent i transkulturell psykologi vid Karolinska institutet, har tagit hit Mollicas hälso­skola och nu finns den i Södertälje och tidigare även i Botkyrka, två invandrartäta kommuner söder om Stockholm. Kursdeltagarna kommer från deltagarlistorna till Svenska för invandrare, sfi, och utbildningen sker på arabiska med hjälp av tolk.?

– Vi vet att de här grupperna i mycket större utsträckning än normalbefolkningen lider av depressivitet och posttraumatiskt stressyndrom, säger Solvig Ekblad.??

Deltagarna får före och efter utbildningen fylla i självskattningsformulär. Resultatet efter fyra omgångar i Botkyrka visar en signifikant förbättring av kriterierna för depression och posttraumatiskt stressyndrom och resultaten från Södertälje pekar åt samma håll.?

– Vi har fått en otroligt positiv feedback från deltagarna. Vi har lyckats ge dem rätt verktyg och kunskap för att de själva ska kunna hantera sin situation, säger sjuksköterskan Maria Asplund som tillsammans med Solvig Ekblad ansvarar för utbildningen i Södertälje.??

I hälsoskolan får deltagarna berätta om sina upplevelser och lära sig om stress, motion, vanliga folksjukdomar och den svenska hälso- och sjukvården.

– Fokus är på hälsa. Vi pratar inte om ekonomi, boende eller politik och alla är medvetna om att tystnadsplikt och tillit är förutsättningar för att det ska fungera, säger Maria Asplund.??

Många kursdeltagare har personliga erfarenheter av krig eller andra svåra trauman och därför är det viktigt med ett bra samarbete med sjukvården så att de som mår psykiskt dåligt snabbt kan få professionell hjälp. ?

– Det finns en etisk aspekt i det vi gör. Därför är det viktigt att metoden utvecklas och utvärderas över längre tid och med fler grupper.?

Maria Asplund tror att det finns många erfarenheter från hälsoskolan som sjuksköterskor kan dra nytta av i exempelvis primärvården. Med rätt kunskap om riskfaktorer fyller sjuksköterskan en viktig funktion där läkaren kanske inte alltid hinner ställa de rätta frågorna.??

– Ryggvärk, nackvärk och hjärtklappning kan vara orsakade av stress. Om vi lär oss att fråga patienterna om hur de mår kan vi undvika att många skickas in i onödiga utredningar. Ibland kan det räcka med ett samtal om hur livet ser ut, ett samtal som inte fokuserar på krav utan på möjligheter och där den nyanlände får en bekräf­telse, säger hon.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida