Häpnar över okunskap om invandrare

? Okunskap, fördomar och myter leder till institutionell rasism, säger Azita Emami, sjuksköterska, vårdlärare och medicine doktor vid Karolinska institutet i Stockholm.

Azita Emami såg vårdens fördomar om
invandrare första gången när hon kom till Sverige för 16 år sedan.

? Vi bodde på en flyktingförläggning. En familj drabbades av hudutslag. Läkaren konstaterade att symtomen tydde på skabb. Det var vanligt i det land som familjen kom ifrån ? fast utrotat i den storstad där tandläkarfamiljen bott.

? Familjen behandlades med illaluktande medicin tre gånger om dagen, plus bad. Vi grannar drog oss undan av rädsla för att smittas. Efter tre veckor bytte familjen tvättmedel och utslagen försvann. Men den då fyraåriga dottern minns än
i dag känslorna av den kränkande behandlingen, berättar Azita Emami.

Och som muslimsk kvinna från Mellanöstern möts hon själv ofta av förutfattade åsikter.

? När jag besöker vården utgår många från att jag är en outbildad, religiös, arbetslös flerbarnsmor som är dålig på svenska, förtryckt av män och undertryckt av släkten. Vårdpersonalen antar att jag har dålig hälsa, lider av psykosomatiska besvär, har låg smärttröskel alternativt är hysterisk, och de känner att jag behöver tas om hand.

Över elva procent av vår befolkning består i dag av människor med utländsk bakgrund, i storstäderna är siffran 25 procent. På institutionerna är andelen mellan 20 och 100 procent. Ändå har vårdutbildningarna inga obligatoriska kurser i kulturella skillnader.

Institutionell rasism
De kunskaper som förmedlas är, enligt Azita Emami, ofta kategoriska. Dit hör myten om att släkten tar hand om de äldre som därför inte behöver samhällets hjälp. Eller myten om islamisk fatalism, att de ändå inte följer råd och behandlingar, och myten om att invandrare har en lägre smärtgräns.

? Hur man kan dra alla olika invandrargrupper över en kam när det gäller något så socialt och genetisk betingat som smärtupplevelse får mig att häpna. Vi måste våga erkänna att vi har institutionell rasism i Sverige. När vi till exempel på grund av fördomar helt omedvetet diskriminerar personer utifrån deras ursprung. Eller när vi lägger skulden på andra så fort vi inte förstår. Det vi inte kan förklara blir deras problem, beror på deras livsstil och kultur.

Granska begreppen
Fokuseringen på invandrargrupper betyder, enligt Azita Emami, inte att vi verkligen tillgodoser deras behov. Dagens forskning är oftast hämtad från områden med socioekonomiskt svaga samhällsgrupper. Hon tycker att vi borde fundera mer kritiskt över innebörden i begreppen hälsa, god vård, etnicitet och kultur.  

? I dag tillskrivs bara människor från andra länder en kulturell bakgrund. Samma beteende hos en svensk får andra förklaringar. Vi behöver veta när kulturell och etnisk bakgrund inte gör skillnad. Och vi borde fundera mer på socioekonomiska, genus- och ålderslikheter respektive skillnader. De är egentligen viktigare.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida