Förlossningsskador

Här följer barnmorskorna upp bristningar på egen mottagning

Här följer barnmorskorna upp bristningar på egen mottagning
Anna-Lena Norberg är en av barnmorskorna som varit med och startat bristningsmottagningen vid Helsingborgs lasarett. Foto: Privat och Getty Images.

Suturer som skaver, svårt att gå på toaletten eller oro över att något ser konstigt ut där nere. Att följa upp hur en bristning har lagats och läker är numera rutin på Helsingborgs lasarett. Alla kvinnor som fått ett klipp eller en svårare bristning får ett tidigt återbesök hos en barnmorska på bristningsmottagningen.

För två år sedan startade barnmorskorna Anna-Lena Norberg, Helene Troedsson och Donjeta Haziri en egen mottagning för kvinnor med förlossningsbristningar. Här kan de under lugna former, med bra ljus och en ordentlig gynstol, undersöka kvinnornas underliv noga, kontrollera att diagnosen stämmer och att lagningen läker som den ska.

Barnmorskorna har möjlighet att ta bort felsydda stygn och sätta nya vid behov, avlägsna granulom (sårvävnad) som gör ont och klippa bort slemhinneflikar som irriterar. Vid svårare fall tar de hjälp av läkare och kan remittera kvinnor till vulvamottagningen eller fysioterapeut.

Förutom de tidiga uppföljningarna träffar barnmorskorna patienter som remitterats från gynakuten med bristningsrelaterade infektioner som behöver följas upp. Det kan också vara kvinnor som gått länge med olika besvär och som hänvisats från till exempel mödravården.

– Det kan handla om vidhetskänsla, problem med tamponger som hamnar snett eller samlagssmärta, säger Anna-Lena Norberg.

Lär av kvinnorna

Bristningsmottagningen är resultatet av flera års fokuserat arbete för att förebygga, diagnostisera och behandla förlossningsskador. Barnmorskorna har genomgått ett stort kunskapslyft kring bäckenbottnens anatomi, palpation och suturering, bland annat via sajten Bäckenbottenutbildning och det danska företaget Gynzone.

– Vi har också lärt oss mycket av kvinnorna själva. En patient hade besvär av ett stygn som skavde i blygdläppen och då insåg vi att det sytts med en tråd med längre absorbtionstid vilket inte är nödvändigt där. Det har lett till nya rutiner som vi spritt till alla barnmorskor på kliniken.

En viktig uppgift är just återkopplingen till barnmorskorna på förlossningen. Kollegorna där vill gärna veta hur det går för kvinnorna som de sytt, berättar Anna-Lena Norberg.

– Tanken är inte att ge ris utan att stärka barnmorskorna. Mycket är fint sytt, men vi kan också bli bättre. Vi har utvecklat en återkopplingsmall som gör det enklare att prata om bristningar.

Nytt kunskapsstöd

Drömmen vore att alla kvinnor som vill får möjlighet att komma till mottagningen, men där är de inte i dag. Första året tog de emot 270 kvinnor och fram till oktober i år 267. Ytterligare en barnmorska har rekryterats och i januari väntar mottagningen tillökning när en filial i Ängelholm ska öppna. Där ska det finnas tid även för ingrepp som tar lite längre tid.

­­– Vi ser hur viktigt det är för kvinnorna att någon lyssnar och tar dem på allvar, de känner sig trygga av det. Som barnmorska har arbetet också gett mig många aha-upplevelser och det känns bra att kvalitetssäkra vårt arbete.

I mitten av december kommer Socialstyrelsen med ett nytt kunskapsstöd om graviditet, förlossning och vården efter. Syftet är att främja kontinuitet och vård på rätt nivå. Kunskapsstödet ger rekommendationer till hälso- och sjukvården i nio utvalda områden och förlossningsbristningar är ett av dem.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida