Här ska livshotande smittor analyseras

Världens modernaste säkerhetslaboratorium ligger i Solna, utanför Stockholm. I rymddräktsliknande skyddsutrustning ska personalen dagligen arbeta med de mest aggressiva virus och bakterier som finns.

Laboratoriet har högsta skyddsnivå, p4  (Protection level 4), är byggt i helsvetsad stålplåt och ligger vägg i vägg med Smittskyddsinstitutets säkerhetslaboratorier
i nybyggda lokaler på Karolinska sjukhusets område. Förutom att vara det modernaste, är det också ett av världens absolut säkraste laboratorier för mikrobiologisk diagnostik och forskning. Alla tekniska säkerhetssystem är dubblerade. Innan luften lämnar lokalen filtreras den två gånger genom ett specialfilter som inte släpper igenom mikroorganismer. Avloppet behandlas med desinfektionslösning och kokas i övertryck i 135 grader. Soppåsarna formalinröks i en gassluss innan de bränns.

En box genom väggen med öppning åt två håll och fylld med desinfektionslösning gör det möjligt att föra saker
mellan p4-laboratoriet och Smittskyddsinstitutets p3-laboratorier (tre för bakteriologi och fyra för virologi). I alla åtta laboratorierna finns sprinklersystem som vid brand utlöser en högtrycksdimma.

Duscha i åtta minuter
Personalen i det nya p4-laboratoriet ska arbeta i heltäta skyddsdräkter som tillförs luft genom slangar från taken. Inne i dräkten är det övertryck och ute i lokalen är det undertryck. Så även om dräkten skulle gå sönder är det ingen fara för att smittsamma ämnen ska kunna ta sig in.

Från sitt omklädningsrum går personalen in i det rum där dräkterna förvaras. Efter påklädning går de sedan in i en sluss och därefter in i laboratoriet. När de ska lämna labbet går de in i slussen, ansluter dräktslangen till luftledningen, kliver ner i ett ämbar, och duschas i åtta minuter med desinfektionsmedel. Sedan är det fritt fram att återvända till rummet där skyddsdräkterna hängs upp.

Öva först
Efter årsskiftet startar inskolningen av den personal som ska arbeta i laboratoriet, totalt tre forskare och fyra biomedicinska analytiker. Inskolningen går ut på att lära sig att arbeta säkert, hantera riskavfallet, öva slussrutinerna och inte minst lära sig arbeta i de rymdliknande skyddsdräkter som garanterar att personalen aldrig kommer i fysisk kontakt med de mikroorganismer som ska undersökas.

– Det är jättespännande. Jag ska ar-beta med virusdiagnostik, ta hand om patientprover, berättar Anna Wallin, biomedicinsk analytiker som tidigare arbetat på foa i Umeå. 

Personalen i p4-laboratoriet ska utveckla diagnostiska redskap för att detektera blödarfebervirus (Lassavirus, Ebolavirus, Marburgvirus, Krim-Kongo hemorragisk febervirus), smittkoppsvirus och andra mycket allvarliga mikroorganismer hos smittade människor.

Blödarfebrar är allvarliga sjukdomar orsakade av flera olika virus som sinsemellan inte behöver vara besläktade. Flera av dem är sjukdomar som kan drabba både djur och människa (zoonoser).

– Främst handlar arbetet om molekylärbiologiska metoder där man snabbt kan identifiera virus eller bakteriers genetiska material och med gensekvensering i detalj studera vilken variant av ett virus eller en bakterie som är orsak till sjukdom, berättar Fredrik Elgh, virolog och forskare på foa i Umeå.

Han är utlånad av foa för att bygga upp laboratoriet och vara verksamhetschef. Han har lång erfarenhet av att detektera de bakterier och virus som används vid krig och terrorism.

Forska om blödarfebrar
Förutom detektion ska de biomedicinska analytikerna också själva kunna odla virus och bakterier i skyddsklass 3 och 4. Detta för att kunna ta fram reagens och kunna ställa in noggrannheten på analysmetoderna. En annan uppgift för p4-laboratoriet är grundforskning på den typ av blödarfebrar som tillhör virusfamiljen Buyaviridae. 

– Vi kommer att studera noggrant hur dessa virus byggs upp och förökar sig, för att på så sätt komma på effektiva motmedel, förklarar Fredrik Elgh.

Det är den ökande risken för »importsmitta«, bioterrorism och biologisk krigföring som fått Socialstyrelsen, försvarsdepartementet och försvarets forskningsanstalt att besluta om att bygga ett laboratorium med skyddsnivå 4.

Först i Norden
Laboratoriet blir det första i Norden, och kommer att serva norra Europa och hela Norden. I hela världen finns det drygt ett dussin p4-laboratorier.

Sverige behöver en bättre beredskap för att ta hand om nya och ovanliga högsmittsamma infektionssjukdomar. Ju mer svenskarna reser ut i världen desto större är risken för att vi tar med oss allvarliga infektionssjukdomar hem och att Sverige drabbas av svåra epidemier. Störst är myndigheternas rädsla för blödarfebrar orsakade av virus. Flera fall har dykt upp i Europa och Sverige hade ett för tio år sedan.

Arbetet i p4-laboratoriet ska ske i nära samarbete med försvarets forskningsanstalt och flera enheter vid Smittskyddsinstitutet. Redan under uppbyggnadsstadiet är laboratoriet med i flera internationella samarbeten, till exempel eu:s nätverk för importerade virusorsakade sjukdomar, och who har utsett det till referens- och expertcentrum för blödarfebrar.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida