Här står hälsobegreppet i dag
Hälsa är så mycket mer än bara frånvaro av sjukdom. Omvårdnadsvetenskapen utgår från en helhetssyn på människan och tron på hennes egen, inneboende förmåga.
Människan är en enhet av kropp, själ och ande. Begreppet hälsa är därför inte bara frihet från sjukdom utan något som innefattar hela människan och formas av hennes upplevelser. Det slår Svensk sjuksköterskeförening, ssf, fast i skriften Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.?
Detta innebär att man ser på patienten som en unik individ vars värderingar ska ges möjlighet att styra vården, säger ssf:s ordförande Ania Willman, docent i omvårdnad vid Blekinge tekniska högskola. En snävt biomedicinsk definition, där hälsa bara är frånvaro av sjukdom, innebär tvärtom en begränsad definition av omvårdnad och att åtgärderna blir väldigt sjukdomsinriktade. Ändå anser Ania Willman att det finns plats för olika tolkningar av hälsa och att både humanistiska, biomedicinska och existentiella perspektiv har sin funktion.?
Världshälsoorganisationens, who, korta definition av hälsa som »ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom« behövs för att man ska kunna klassificera och göra jämförelser över hela världen. Men hon är ändå kritisk till den eftersom hälsa inte är något statiskt tillstånd utan en process, något som förändras över tid.?
Hon vänder sig också mot att den saknar ett globalt perspektiv.??
I exempelvis Världsbankens rapport står att det bästa sättet att angripa ohälsa som beror på fattigdom är att utbilda kvinnor i att läsa och skriva. Då kan de arbeta utanför hemmet och försörja sig själva och sin familj. Den sortens kunskap lyfts fram av den internationella sjuksköterskeorganisationen icn och ger en konkret innebörd av hälsobegreppet.
who:s definition, som formulerades 1946, har i Folkhälsoinstitutets rapport På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård kompletterats med Katie Erikssons hälsomodell. Hennes helhetsdimension skapades redan på 1970-talet och beskriver hälsa som friskhet, sundhet och välbefinnande.??
– Då var världen inte mogen för den. Då var helhetsdimensionen en kontrast mot det snäva sjukdomsbegreppet, i dag hör den till det, säger Katie Eriksson som är professor i vårdvetenskap vid Åbo akademi i Wasa i Finland.?
Hon beskriver hälsa som något som alltid finns inom människan och som trots lidande och illabefinnande består ända in i döden. Hälsan är en bärande kraft som är oerhört viktig att främja. Även om den egentligen inte kan komma utifrån, kan vi som vårdare och medmänniskor skapa möjligheter och förutsättningar för hälsa och sätta den i rörelse. ?
Just nu utvecklar Katie Eriksson en tankegång om att viljan har betydelse för hälsa: att man ska »vilja« hälsa. ?
– När vi blir svaga och sjuka, orkeslösa i kroppen och viljelösa i tanken, sviktar vår vilja. Då är den djupaste formen av stöd, förmågan att kunna stödja en annan människas vilja, oumbärlig. ??
I begreppet hälsa lägger Katie Eriksson också en andlig, existentiell dimension; att det finns djupare värden som har en mening i livet, som naturen.?
– Det blir mer givande om anden är med när jag går en milslång promenad än om jag gör det bara med kroppen, som ett tvång bara för att upprätthålla fysiken.