Hård migrationspolitik oroar vården: ”Medarbetarna är vår viktigaste resurs”

Våren 2025 togs spårbytet från asyl till arbete bort. Flera tusen personer måste lämna Sverige, varav många jobbar i vården. Än ser regioner och kommuner ingen stor effekt på verksamheten. Men det finns farhågor för framtiden, visar en enkät som Vårdfokus gjort.

Tidigare har den som fått avslag på sin asylansökan kunnat söka arbetstillstånd och på så vis fått stanna i Sverige, vilket har kallats för ett spårbyte. Men i våras beslutade riksdagen att ta bort den möjligheten.  

Nu kan inte den som fått uppehållstillstånd genom spårbyte få det förlängt utan måste lämna Sverige. Lagändringen började gälla direkt och retroaktivt, utan några övergångsbestämmelser, trots invändningar från Lagrådet.

”Vården har inte råd att förlora kompetens”

Enligt Migrationsverket påverkas runt 4 700 personer. I medier har flera fall uppmärksammats där arbetande och etablerade personer, varav många jobbar i vård och omsorg, fått utvisningsbesked på grund av de nya reglerna.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har uttryckt kritik med hänvisning till personalbehoven i vården och anser att utvisningarna behöver stoppas. Det anser också Vårdförbundet.

– Vården har inte råd att förlora kompetens. Kompetensutvisningar måste upphöra och regelverket måste anpassas så att vi behåller och rekryterar den personal som sjukvården desperat behöver, säger Sineva Ribeiro, förbundsordförande i Vårdförbundet.

Ingen större påverkan ännu

Men än så länge verkar det slopade spårbytet inte ha fått någon märkbar inverkan hos regioner och stora kommuner. Det visar en enkät som Vårdfokus gjort. En handfull av regionerna och kommunerna bedömer att de påverkas lite grann, däribland Norrköping.

Där jobbar omkring 75 timvikarier och ett tiotal tillsvidareanställda med tillfälligt arbetstillstånd inom vård och omsorg. Ungefär 70 är vårdbiträden och resten undersköterskor.

Ganska få i relation till alla kommunanställda i sektorn, men de skulle saknas om de försvann, enligt Katarina Sundberg som är hr-direktör i Norrköpings kommun.

– Medarbetarna är vår viktigaste resurs och vi klarar inte uppdraget utan dem, och timvikarier är en viktig del. Ett bortfall skulle innebära ökad sårbarhet, säger Katarina Sundberg.

Nya lönekravet – svårare utmaning

Fem regioner och två av de tio största kommunerna är oroliga över effekterna på sikt. Region Skåne skriver till Vårdfokus att det avskaffade spårbytet riskerar att få påtagliga konsekvenser, inte bara i form av förlorad kompetens utan också som ökade rekryteringskostnader och i vissa fall försämrad kontinuitet för patienter.

Vid International Office i Region Skåne känner man till fem medarbetare som drabbats av lagändringen: En läkare, två sjuksköterskor, en undersköterska och en lokalvårdare. Fyra av dem har lämnat Sverige för att ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd, och beviljats det för två år framåt.

Ett ännu större problem är det nya lönekrav för arbetskraftsinvandrare som kan bli verklighet senare i år, enligt Petra Kullander, enhetschef vid International Office. Regeringen har föreslagit en höjning från åttio till nittio procent av medianlönen.

– De som tvingas bort på grund av det borttagna spårbytet har ändå möjlighet att komma tillbaka. Det nya lönekravet är en väldigt svår utmaning för oss som arbetsgivare, säger Petra Kullander.

Behöver rekrytera från andra länder

International Office i Skåne hjälper till med omkring hundra ansökningar om arbetstillstånd per år. Av dem gäller ungefär hälften sjuksköterskor.

Även Region Örebro län säger att det är viktigt att kunna rekrytera från andra länder för att klara kompetensförsörjningen. Det gäller främst läkare och sjuksköterskor inom områden där man har en brist och svårt att själva utbilda i den takt som krävs, enligt Therese Deutsch, hr-chef vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Örebro.

– Det här är arbetskraft vi måste hitta utomlands, att frivilliga vill flytta till Sverige, säger Petra Kullander.