Harpest »gömmer sig« mellan epidemierna

I Skandinavien brukar större harpestepidemier bryta ut vart fjärde år. Bakterien håller sig gömd i amöbor som i sin tur används som föda av mygglarver, berättar docenten i mikrobiologi Gunnar Sandström. När mygglarverna blir färdiga myggor sprider de harpestbakterierna vidare till människor. De sprids också via gnagare som stuckits av myggor och sedan sticker människor.

Symtombilden vid harpest liknar i början vanlig influensa. Men det är svårt att ställa diagnos i tid. Vid utebliven behandling är dödligheten i Skandinavien mellan 1 och 5 procent mot drygt 30 procent i exempelvis Nordamerika och Kanada.