Historik och framtid på 90-årsjubileum
Med ett program som började i 1800-talet och ändade i framtiden firades 90-årsjubileet av Svensk sjuksköterskeförening.
Den 14 mars 1910 hölls det ett historiskt möte i Stockholm. En grupp sjuksköterskor från olika utbildningsanstalter beslutade då att bilda en förening, Svensk sjuksköterskeförening, ssf.
Den 14 mars 2000 möttes åter en grupp sjuksköterskor i Stockholm. På Norra latins konferenscenter fanns mellan 200 och 300 sjuksköterskor från hela landet för att fira 90-årsjubileet. Via ett videonät kunde lika många till på sju orter i landet delta i jubileet: Lund, Kalmar, Göteborg, Östersund, Umeå, Sunderbyn utanför Luleå och Karlstad.
Krav på utbildade sjuksköterskor
De fick vara med om ett program som började på 1800-talet och slutade någon gång i framtiden. Historikern Agneta Emanuelsson Blanck berättade om utvecklingen från mitten av 1800-talet fram till 1930-talet.
Hon berättade om de första utbildade sjuksköterskorna på Ersta i slutet av 1800-talet; om de nya sjukhus som byggdes runt om i landet som en symbol för det nya samhället och följdes av krav på fler utbildade sjuksköterskor.
Samma år, 1919, beslutade riksdagen både om allmän rösträtt, en tvåårig statlig sjuksköterskeutbildning och en distriktssköterskeutbildning. Dåvarande medicinalstyrelsen utsågs samtidigt till kontrollmyndighet för sjuksköterskorna med sjuksköterskan Kerstin Nordendahl som inspektris (tillsatt av regeringen trots medicinalstyrelsens motstånd), för övrigt den första kvinnan som anställdes på medicinalstyrelsen.
Om Agneta Emanuelsson Blanck stod för historiken, skissade Johan Strömberg, sjuksköterskestuderande i Östersund, och Anna Forsberg, sjuksköterska och doktorand i Göteborg, en framtidsbild: En mer specialiserad sjuksköterska; en sjuksköterska som får ökade möjligheter att påverka verksamhet och organisation; fler sjuksköterskor som chefer; sjuksköterskan som coach (tränare) som vägleder, stärker egenvårdskapaciteten, undervisar och som har större klinisk kapacitet får större omvårdnadsansvar och inte är läkarens hjälpreda.
Arbetar mot ungdomsvåld
För inledningen stod Socialstyrelsens generaldirektör Kerstin Wigzell. Hon talade om ssf som en rörlig, aktiv organisation, och att sjuksköterskorna ska ha en eloge för att de var först med att engagera sig i kvalitetssäkringsarbetet samt att sjuksköterskans framtid också är vårdens framtid.
Iva-sjuksköterskan Ann-Christin Ramsing, Lund, höll ett engagerat föredrag om det arbete hon gör bland barn och ungdomar för att minska våldet i samhället. Hon talade till bilder som visar effekten av vad som händer med misshandlade och skallskadade.
Det var många som efteråt funderade över hur just hon eller han kan agera för att vända det våld som blivit grövre än tidigare och som nu nått allt längre ner i åldrarna.
Årets doktorand fick stipendium
Om Ann-Christin Ramsing stod för det mer vardagsnära sjuksköterskejobbet – om än inom ett inte alltför vanligt område – representerade sjuksköterskan och omvårdnadsprofessorn i Lund, Ingalill Rahm Hallberg, kopplingen mellan det arbetet och forskningen i sitt anförande »Kliniskt arbete -kunskapsutveckling – forskning«.
I samband med jubileet fick Mats Sjöling, Sundsvall, årets doktorandstipendium på 25000 kronor för sitt arbete
Kronisk artrossmärta och akut postoperativ smärta vid ortopedisk kirurgi.