Hivdrabbade mår dåligt trots effektiva mediciner
När Lars E Eriksson studerade hivpatienter som fått kombinationsbehandling under två år blev han överraskad. Den fysiska hälsan var stabiliserad, men psykiskt mådde de sämre.
– Det var lite förvånande. De delar av den hälsorelaterade livskvaliteten som har med känslolivet att göra var sämre. Det berodde främst på medicinernas biverkningar, som värk, mag-tarmbesvär och fettförändringar, säger sjuksköterskan och biokemisten Lars E Eriksson.
I sin multiprofessionella avhandling speglar han utvecklingen från de första hoppingivande studierna med vaccin i början av 1990-talet till studier av behandlingsuppehåll efter lång tids kombinationsbehandling i början av 2000-talet.
Bromsmediciner som förhindrar hivvirusets förökning har drastiskt minskat antalet dödsfall och sjuklighet i hiv i västvärlden. Men dagens effektiva kombinationsbehandlingar har besvärliga biverkningar och viruset kan också utveckla motståndskraft mot läkemedlen.
Bland annat har alltså Lars E Eriksson följt en grupp hivpositiva före och under ett planerat uppehåll från kombinationsbehandling. Efter två års uppehåll mådde de lite fysiskt bättre än medan de höll på med behandlingen.
– En orsak skulle kunna vara att biverkningarna av behandlingen hade minskat.
Att de hivpositiva mår så psykiskt dåligt, tycker han att man bör tänka på i kontakten med dem.
– Kanske kan de få stöd genom gruppintervention. För att minska biverkningarna och risken för att utveckla resistens mot läkemedlen behöver behandlingen läggas upp på lång sikt. För vissa patientgrupper kan planerade längre uppehåll i behandlingen fylla en funktion.
Metod att mäta virusnivåer
Lars E Eriksson har utvecklat en metod att mäta hivvirusnivåer i blodceller under de perioder när patienten får en så effektiv behandling att nivåerna inte kan mätas med de rutinmetoder som används i dag.
Han kunde visa att de patienter som hade haft ett allvarligare sjukdomsförlopp innan de började med kombinationsbehandlingen hade en snabbare ökning av virusnivåerna under det planerade behandlingsuppehållet. De hade också en snabbare sänkning av immunförsvarscellerna.
– Under behandlingsuppehållet får patienten göra täta sjukhuskontroller. Vid tecken på sänkning av immunförsvaret eller om patienten får hivrelaterade symtom sätts behandlingen in igen.
Långtidseffekt
Lars E Eriksson har också undersökt långtidseffekten (fem år) av ett behandlingsvaccin på patienter med hiv men med ett relativt opåverkat immunförsvar.
– Vaccinet är säkert, tolereras väl, och förbättrar immunfunktionerna. Det har ingen synbar effekt på sjukdomsförloppet eller den hälsorelaterade livskvaliteten. Men ihop med dagens effektiva behandlingskombinationer skulle det kunna stärka kroppens försvar mot virus ännu mer.
Avhandlingen heter: Hiv therapies,
from health-related quality of life to DNA-
levels, Karolinska institutet 2003.