Hjälp att amma Elton

Mamma Peri Elfving är lugn nu. Hon har fått komma till barnsjuksköterskorna vid den nystartade amningsmottagningen i Sollentuna och kan ge bröstmjölk så Elton blir nöjd.

Elton, tre månader, knorrar i mammas famn så där som spädbarn gör, sedan får han grepp om bröstvårtan. Med beslöjad blick börjar han sörpla och svälja ljudligt. ?

För många som kommer till amningsmottagningen i Sollentuna utanför Stockholm är såriga bröstvårtor problemet, amningen blir ren tortyr. Eltons mamma, Peri Elfving, ser avslappnad ut nu, men så var det inte i början när hon kom till mottagningen.

?— Nej, då satt jag så här, säger hon, och drar upp axlarna med en plågad grimas.

?Barnsjuksköterskorna Maria Haddad och Kjersti Graasvoll, som startat mottagningen, är utbildade inom amning och vill använda sin kunskap för att stötta mammor och familjer. Men de kände att tiden inte räckte till för det på barnavårdscentralen, där de arbetar när amningsmottagningen inte är öppen. Det är den två dagar i veckan.

?De var kritiska till att det finns så lite stöd i primärvården för dem med amningsproblem och skrev ihop en projektplan och sökte pengar från hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting. Så fick de starta ett ettårigt projekt, länets första amningsmottagning inom primärvården driven av barnsjuksköterskor. ??

De låg rätt i tiden med sin idé. Den är helt i linje med den politiska inriktningen att flytta ut vården från sjukhusen, närmare befolkningen. Amningsmottagningarna på sjukhusen skulle samtidigt krympas och i april lade Danderyd ner sin mottagning. Men det visste inte Maria Haddad och Kjersti Graasvoll, inte ens när de startade i februari. ?

Mottagningen är bara till för dem som verkligen har problem med amningen. ?

Kjersti Graasvoll demonstrerar hur de med hjälp av tygbröst och bebisdockor kan lära ut amningsteknik och ge tips och råd.?

De vill inte bli sedda som några amningsfanatiker.

?— Vi vet att amning har positiva effekter på populationsnivå men vi utgår från vad föräldrarna vill. Det är alltid individen som bestämmer, säger Kjersti Graasvoll.?

Även den som slutade amma redan första dagen är välkommen om de behöver stöd i det, klargör Maria Haddad, som är projektledare.?

Det gäller att involvera hela familjen, det enda som partnern inte kan göra är att amma. Men man blir inte mer jämställd för att man börjar ge ersättning, poängterar barnsjuksköterskorna.??

Peri Elfving har gott stöd av sin man men många andra runt henne har tyckt att hon ska börja med ersättning. Men hon har inte velat ge upp, berättar hon. Maria Haddad tycker att hon är en riktig kämpe, trots sömnlösa nätter och mycket smärta.?

— Jag vill ju så gärna och har mycket mjölk. Det är så praktiskt att amma, man har alltid maten med sig och vet att den är ren och nyttig. Elton är mitt andra och kanske sista barn och det är så mysigt när det fungerar. Det är ju bara en kort tid av mitt liv, säger Peri Elfving. ?

Nyligen upptäcktes det att Elton hade ett för kort tungband, utan att ha den typiska hjärtformade tungspets som ett barn med för kort tungband ofta har. Det hindrar tungan att arbeta, bebisen får ett dåligt grepp och sväljer massor av luft. För en vecka sedan var Elton på en operation och fick bandet klippt. ?

— Sedan dess är det mycket bättre och nu har de skickat en remiss för att klippa det övre läppbandet också. Man ser att han inte får ut överläppen, säger Peri Elfving och tittar ner på lilla Elton. ??

För de flesta räcker det att få komma en till tre gånger för att lösa problemen. Från starten i mitten av februari till i mitten av juni hade 52 mammor fått hjälp på mottagningen och många fler har fått stöd per telefon. För att familjernas bvc ska se vilken hjälp de har fått dokumenterar Maria Haddad och Kjersti Graasvoll i både mammans och i barnets journal. ?

Amningen har stadigt sjunkit sedan slutet av 1990-talet. 2015 helammades bara hälften av barnen vid fyra månaders ålder.

?— Ändå säger 99 procent under graviditeten att de vill helamma det första halvåret. Sedan blir det inte så, konstaterar Kjersti Graasvoll.??

En sak som bekymrar Maria Haddad och Kjersti Graasvoll är hur det går för dem som inte söker hjälp hos dem, de som kanske inte är lika målinriktade, och ofta välutbildade, som deras besökare. ?

— I utsatta områden är amningsstatistiken i botten. Hur når vi dem? Alla har rätt till samma kunskaper men det kräver att man öronmärker pengar för amningsbesök eftersom varje verksamhet prioriterar utifrån personalkapacitet. Det är en politisk fråga, säger Maria Haddad.

?Forskare knutna till Karolinska institutet, KI, ska hjälpa till med att utvärdera projektet. Att barnsjuksköterskorna ser till individen verkar vara väldigt uppskattat. Det visar redan nu de enkäter och uppföljande samtal som Lise-Lott Rydström, disputerad barnsjuksköterska och adjunkt vid KI, låtit göra. ?

— Mycket verkar handla om att bli lyssnad till, accepterad för det man känner. Att slippa känna sig misslyckad och få stöd och respekt även om man väljer att inte amma, säger hon.