Hjärta-Kärl

Ur innehållet i Vårdfackets temabilaga om Hjärta-Kärl, som du kan beställa fr o m den 19 december 2008 genom att klicka på länken till höger.

”Små förändringar i vardagen ger effekt”
Till livsstilsmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset kommer både de som riskerar att få en ny hjärtinfarkt, och de som ligger i riskzonen för hjärt- kärlsjukdom. Arbetet här styrs av de senaste rönen om att livsstilen kan förebygga hjärt- kärlsjukdom.

Svårt att bevisa nyttan av livsstilsförändringar
De bästa vetenskapliga belägg som finns i dag pekar tydligt på livsstilens betydelse för utvecklingen av hjärt- kärlsjukdom. Men det är ännu ont om studier som faktiskt visar att en förändring av livsstilen förebygger hjärt- kärlsjukdom. Anledningen är att sådana studier är svåra att göra.

Levnadsvanor och läkemedel har minskat hjärtsjukdomarna
De senaste decennierna har både sjuklighet och dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar minskat kraftigt i Sverige. Lena Björck är sjuksköterska och doktorand vid institutionen för medicin vid Göteborgs universitet och hon har tittat på varför. ”Hälften beror på livsstil och en tredjedel på läkemedel” säger hon.

Framtidens hjärtbehandling kan vara vaccin
I framtiden blir det möjligt att vaccinera sig mot hjärt- kärlsjukdomar. Det hoppas i alla fall forskare vid Lunds universitet, som är långt framme i utvecklingen av ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke.

Vuxna hjärtbarn kluvna till vården
I dag överlever nästan alla barn som föds med hjärtfel. Därför möter vuxenvården en helt ny patientgrupp. Trots att ”hjärtbarnen” har lång erfarenhet av behandling bär de på en ambivalens som försvårar mötet med sjukvården.

Existentiella funderingar efter infarkt hos kvinnor
Kvinnor får för dålig hjälp av sjukvården med att bearbeta det trauma en hjärtinfarkt innebär. Genom uppföljning med individanpassade hälsosamtal kan fler må bättre snabbare, visar en färsk avhandling.

Personlighet viktigare än könstillhörighet
Första månaden efter en hjärtinfarkt är värre för drabbade kvinnor än för män. Men oavsett könsskillnaderna tror inte forskaren Marja-Leena Kristofferzon på en mans- eller kvinnoanpassad rehabilitering.

Dags att omvärdera kostråden
Kostråden vid hjärt- kärlsjukdom ska uppdateras. Men det kommer att ta några år tror Socialstyrelsen. Tillsvidare gäller de rekommendationer som finns i den nordiska näringsrekommendationen från 2004.

Därför är det svårt att göra koststudier
Det är mycket svårt att samla in tillförlitliga data i en koststudie. Ett hinder är att människor känner att de blir bedömda utifrån hur de äter.

Hjärtsviktspatienter kan vårdas hemma även vid försämring
Att få vård i det egna hemmet är lika bra som att få vård på sjukhus när patienter med kronisk hjärtsvikt försämras. Den medicinska säkerheten och välbefinnandet upprätthålls, men kostnaden är lägre.

Enkelt test av hjärtfunktion används inte
Ett enkelt sätt att ta reda på vilka patienter som behöver extra täta uppföljningar och kompletterande behandling efter exempelvis hjärtinfarkt är att testa dem med lågdos stress-ekokardiografi. Ändå görs det inte.

Operationsmetod påverkar livskvaliteten
Livskvaliteten hos patienter som opererats för bukaortaaneurysm påverkas av operationsmetoden. Öppen kirurgi tycks ha bättre långtidseffekt på livskvalitet, men ett ingrepp via ljumskartären ger å andra sidan kortare konvalescenstid.

Effektivt att screena män
Screening av äldre män leder till en drastisk minskning av dödsfall på grund av spruckna pulsåderbråck, visar en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Färre blodprover på hjärtsjuka invandrare
Invandrare som läggs in för hjärtsvikt hänvisas oftare till hjärtsviktsmottagningen än svenskar. Väl där tas färre rutintester och de bokas inte lika ofta för ytterligare uppföljningsbesök.

Många väntar med att ringa 112
Vid hjärtinfarkt står patientens beslutstid för två tredjedelar av den totala fördröjningen från symtomdebut till behandling. Sjuksköterskan Marie Thuresson efterfrågar kampanjer som beskriver symtomen och uppmanar till att ringa efter ambulans direkt.

Mer tid för patienten men inte för personalen vid akut stroke
Forskare vid Karolinska institutet i Stockholm har visat att tidsramen för trombolysbehandling av akut stroke kan utvidgas utan fara för patienten. Men det innebär inte att personalen kan ta det lugnare.

Utan psykosocial behandling begränsas livet
Patienter med oförklarad bröstsmärta vågar inte leva ett vanligt liv. De begränsar sig själva i vardagen och behöver stöd från sjukvården för att må bättre.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida