Hög dödlighet bland diabetiska anorektiker
Bland unga med diabetes finns det en grupp som lever särskilt farligt: de som har ätstörningar.
Förr fanns det strikta kostråd för diabetiker att följa. Visserligen gäller råden än i dag, men de är inte längre tvingande. Numera betonar diabetesvården det egna valet. Patienterna lär sig att öka dosen för att kompensera det de ätit. Detta är en kunskap som diabetiker med ätstörningar utnyttjar till fulländning. I en svensk undersökning av Engström med flera diskuteras om de mindre strikta kostråden gjort att fler diabetiker blivit överviktiga, och kanske banat vägen för anorexi.
Ökad själsvält?
Ingen kan säga om självsvält ökat bland diabetiker. Men i en dansk undersökning från 2002 konstateras att typ 1-diabetes och anorexia nervosa är en ovanlig men mycket allvarlig kombination. I studien var dödligheten 2,2 procent för personer med typ 1-diabetes, 7,3 procent för anorektiker utan diabetes och 34,6 procent för patienter med både diabetes och anorexi.
Engström med fleras studie på patienter med diabetes och ätstörningar gjordes 1999 bland 89 flickor i åldern 14-18 år. Flickorna jämfördes med en matchad kontrollgrupp med flickor utan diabetes. I genomsnitt vägde flickorna med diabetes 6,8 kilo mer än flickorna i kontrollgruppen.
Höga värden
Av flickorna med diabetes fick 15 stycken höga värden i studiens frågeformulär (Eating disorder inventory) mot bara 2 flickor i den friska kontrollgruppen. Ingen hade vid studiens inledning diagnosen anorexi eller bulimi. Men sex av de 15 diabetiska flickorna visade sig vid uppföljning lida av ätstörningar med hetsätning och kräkningar, mot ingen i kontrollgruppen.
Enligt forskarna finns det ett klart samband mellan viktökning under puberteten bland tjejer med diabetes och en ökad medvetenhet om kropp och mat. De frågar sig om blodsockernivåns påverkan av hypotalamus kan ha något att göra med ätstörningar.
Det kan finnas ett samband mellan hetsätningar och låga blodsockervärden liksom låg insulinkoncentration, menar de. Men fler undersökningar krävs för att några säkra slutsatser ska kunna dras.
Måste få vård
De som fått ätstörningar måste ha vård. Och rätt vård förutsätter ett samarbete mellan diabetesteamet och specialister från ätstörningsenheter. Störningen går inte över av sig själv. Vården är särskilt viktig för patienter med diabetes. Utan hjälp ökar riskerna för komplikationer.
Sjuksköterskan Maria Gréen vid Serafens ätstörningsenhet i Stockholm är van att möta diabetiker bland sina patienter. I nästan varje av årets fyra 16-veckorsprogram finns en ung diabetiker med.
– Ute på diabetesmottagningarna finns lite kunskap om hur dessa flickor manipulerar med sitt insulin för att inte behöva äta. Kanske är personalen lite naiv också, säger Maria Gréen.
Vill vara smala
– Flickorna bryr sig inte om att de riskerar att bli blinda om tio år. Det är nu de vill vara smala.
Under behandlingen får flickorna lära sig att äta samtidigt som man enskilt och i grupp samtalar om symtomen, om relationer och om självkänslan. Maria Gréen har märkt att för många unga kvinnor är det första gången som de på allvar bearbetar sorgen över att ha diabetes.
– För många av dessa patienter går det bra efter behandlingen, även om de ofta har en komplicerad sjukdomsbild med blandmissbruk av såväl mat som alkohol och insulin. Att bara lära sig äta räcker inte. Viktigast är att psykologiskt få bearbeta orsaken till sina problem.