Höga krav och lågt inflytande värst för hälsan

10 januari 2000

3 000 kvinnor och 2 500 män, de flesta yrkesverksamma, har svarat på Stockholms läns landstings folkhälsoenkät för 1998. Undersökningspersonerna har bland annat graderat sömnsvårigheter, koncentrationsförmåga, förmåga att fatta beslut och ta itu med problem, samt upplevelse av nedstämdhet, av att göra nytta, av att känna sig spänd, och av att förlora tron på sig själv. Om personen uppfyllt två av de tolv
kriterier som ingår anses hon eller han lida av psykisk ohälsa.
    
Svaren visar att 19 procent av de yrkesverksamma männen och 23 procent av de yrkesverksamma kvinnorna lider av psykisk ohälsa, vilket i båda grupperna är fyra procentenheter fler än 1994. Ännu högre är den psykiska ohälsan bland arbetslösa: 40 procent av dem mår psykiskt dåligt. Bland dem som har förlorat arbetet sedan den förra folkhälsoundersökningen genomfördes 1994 har den psykiska hälsan försämrats. För dem som fått arbete under samma period har den psykiska hälsan förbättrats. Slutsatsen är att arbete har en positiv effekt på hälsan. Arbete innebär arbetskamrater, pengar, social ställning och arbetsuppgifter som ibland är stimulerande.

Höga krav och lågt inflytande över arbetet kombinerat med dåligt socialt stöd är det som får de yrkesverksamma att må sämst. 13 procent av kvinnorna i undersökningen säger sig vara utsatta för det. Av dem lider 30 procent av psykiskt ohälsa. Bland män i motsvarande situation lider 40 procent av psykisk ohälsa. Framför allt högre inflytande och ett bättre socialt stöd ökar chanserna till »tillfrisknande« bland de yrkesverksamma som är värst utsatta för psykisk ohälsa.
    
– Arbete är hälsofrämjande, men det finns arbeten med så dåliga villkor att de som arbetar där mår nästan lika dåligt som de arbetslösa, kommenterar Ingvar Lundberg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida