Högre kompetens föreslås inom skolhälsovården

Specialistutbildning för skolsköterskor och en medicinskt ansvarig skolsköterska i varje kommun föreslås i en statlig utredning om skolhälsovården.

Utredningen Från dubbla spår till elevhälsa – i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling har just varit ute på remiss. Där föreslås bland annat att:

*Det som hittills kallats elevvård eller skolhälsovård framöver ska kallas elevhälsa.

*Inom elevhälsan ska det finnas social, psykologisk, medicinsk, omvårdnads-, specialpedagogisk, studie- och yrkesvägledande kompetens.

*Elevhälsan ska finnas också för förskoleklasser.

*En särskild specialistutbildning föreslås för sjuksköterskor som arbetar med hälsoarbete i skolan för barn mellan 6 och 18 år.

*En specialistutbildad sjuksköterska i varje kommun ska enligt förslaget utses till medicinskt ansvarig skolsköterska – »mass«.

Fler barn mår dåligt
Många barn trivs i skola, men det finns ett växande antal skolbarn som av sociala eller psykiska skäl inte mår bra. Därför behöver skolans elevhälsa förstärkas, säger utredaren Margitta Edgren, som under 1998–99 undersökt skolhälsovårdens roll. Hon har skickat ut enkäter till skolor och intervjuat elevvårdsteam, rektorer, lärare och elever i flera kommuner.

Hon påpekar i sin undersökning att det inte finns stöd i skollagen för att det ska finnas kurator och psykolog i elevhälsan. I gällande lag sägs enbart att det ska finnas skolläkare och skolsköterskor i skolhälsovården. Utredaren påpekar behovet av ett kvalificerat teamarbete, där personer med olika kompetens samverkar.

Margitta Edgren säger också att hennes genomgång av hur det ser ut på många håll i landet visar att det saknas klara mål och riktlinjer för elevvården. De erfarenheter och kunskaper som finns i elevvården förs inte heller vidare till lärare och skolledning. Elevvården har därför ingen möjlighet att påverka skolans arbete.

Elevhälsa bra ord
Vårdförbundet och Riksföreningen för skolsköterskor har båda fått betänkandet på remiss. På Vårdförbundet säger ombudsmannen Kerstin Belfrage att förbundet välkomnar utredningens fokus på hälsoperspektivet.

– Elevhälsa är ett bra ord. Det står i paritet med studenthälsa.

Däremot är Vårdförbundet emot förslaget om en särskild specialistutbildning för skolsköterskor. Den påbyggnadsutbildning på 40 högskolepoäng som redan finns för sjuksköterskor som arbetar i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar i åldern 0–18 år tillgodoser behoven. I glesbygd är oftast distriktssköterskan mest lämpad att vara skolsköterska, anser Vårdförbundet. Hon har hand om både barnhälsovård och hälso- och sjukvård för vuxna och känner familjerna väl.

Utbildning behövs
– Förutsättningarna ser väldigt olika ut i Gällivare jämfört med den invandrartäta Stockholmsförorten Rinkeby, exempelvis. Skolsköterskorna behöver få möjlighet att utveckla sin kompetens på de områden som är aktuella där de arbetar. Det kan handla om att fördjupa kunskaper om mobbning, läs- och skrivsvårigheter eller kulturella skillnader. De påbyggnadsutbildningar som finns ger en god bas för det, säger Kerstin Belfrage.

Kate Langenkrans, som är ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor, säger att de däremot är nöjda med förslaget till specialistutbildning.

– Det som handlar om neonatalvård och geriatrik i påbyggnadsutbildningarna för barnsjuksköterskor och distriktssköterskor är onödigt för oss. Där kunde vi skolsköterskor i stället få läsa invandrarkunskap eller pedagogik. Vi skulle vilja se en påbyggnadsutbildning på 50 högskolepoäng, där utbildning i farmakologi och sjukdomslära ingår, så att vi kan få förskrivningsrätt, säger Kate Langenkrans.

Både Vårdförbundet och riksföreningen är positiva till förslaget om en medicinskt ansvarig skolsköterska i kommunen, men de anser att »massens« funktion bättre behöver identifieras.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida