Hon håller koll på pollenhalten

Björk, al, hassel, gräs och gråbo. Och nu också malörtsambrosia. För pollenallergiker förlängs plågan i takt med att säsongen både börjar och slutar senare. I Norrköping har biomedicinska analytikern Mikaela Wering just dragit igång årets pollenanalyser. 

Det är en tidig morgon i början av februari och fortfarande gryning över Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Uppe på taket, vid helikopterplattan, har Mikaela Wering precis bytt ut trumman i pollenfällan. I dag hör det till hennes arbetsuppgifter att kolla hur det ser ut med pollenhalterna i Östergötland.

— Vi byter trumma måndag, onsdag och fredag från februari till september. Så här i början av säsongen läser vi av och noterar när det börjar komma pollen och vad det är för sort. I mikroskopet ser alla pollenkorn olika ut, ungefär som att olika blodkroppar ser olika ut, säger Mikaela Wering som är biomedicinsk analytiker på laboratoriemedicin på Vrinnevisjukhuset.

Hon och hennes kollegor turas om att sköta pollenanalyserna. Resultaten rapporteras in till Palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, där de biomedicinska analytikerna har fått en veckas utbildning för att klara pollenanalyserna.

Fler mätplatser i norr

Det är Naturhistoriska riksmuseet som har det övergripande ansvaret för pollenmätningarna i Sverige. Där ställer man samman resultaten från de 20 mätstationerna, från Malmö i söder till Umeå i norr, och publicerar dem på webbplatsen pollenrapporten.se.

Från och med i höstas ingår ansvaret för pollenmätningarna i instruktionen för museet, vilket gör det lättare att ha ett samlat grepp över landet. Tidigare har olika regioner själva bestämt hur mycket eller lite de velat satsa på mätningar och analyser.

— Nu har vi pengar som vi kan fördela på det sätt vi tycker är bäst. Tidigare har det inte funnits någon riktig stabilitet. Vi kommer nog att göra en del förändringar, till exempel att utöka antalet mätplatser i de norra delarna av landet, där det nu är lite för få. Men annars är det bra om mätplatserna är ungefär samma, för det finns ett vetenskapligt värde med långa mätserier, säger Björn Gedda, som är pollenanalytiker på Palynologiska laboratoriet.

Alpollen redan i januari

I Göteborg finns pollenlaboratoriet vid universitetet, och där har man hand om mätningar och analyser från flera av stationerna i södra Sverige. Åslög Dahl är forskare och ansvarig för laboratoriet, där pollenmätningar har gjorts sedan 1975. Hon menar att det är tydligt att klimatet har blivit varmare och att det bland annat gör att pollensäsongerna numera är längre.

— På 1970-talet började vi mäta första mars och då bara en gång i veckan, tills klibbalen kom igång någon gång i mitten av mars. Nu är det snarast regel att vintrarna är hyfsat milda, så vi ser pollen från al redan i januari–februari. Det är en väldigt tydlig utveckling i början av säsongen. Björken blommar två, kanske till och med tre, veckor tidigare än då mätningarna började, säger Åslög Dahl.

Ungefär var tredje person i Sverige har någon form av pollenallergi. Det har också ökat, tidigare räknade man med att det var ungefär var fjärde. För dem är pollenprognoser viktiga för att livet ska bli drägligt under säsongen. Enligt en undersökning från Astma- och allergiförbundet använder åtta av tio pollenallergiker pollenrapporten.

— Vi märker att prognoserna är väldigt viktiga för många allergiker. Om den uteblir någon gång så får vi veta det — då är vi inte vatten värda. Många vill att vi ska börja mäta tidigare, för de märker av klimatförändringarna, säger Åslög Dahl.

Men det är inte bara den förlängda pollensäsongen som vittnar om ett mildare klimat. Det har också blivit mer pollen, förklarar Åslög Dahl.

— Det är framför allt gräspollen som har ökat när vi räknar samman årssumman vid säsongens slut. Det är ett mått på intensiteten, vi ser att årssumman i genomsnitt är dubbelt så stor som på 1970-talet. Det beror på det mildare klimatet och på en förändrad markanvändning. Även en del andra pollenslag har ökat i intensitet, som till exempel björk.

Nya arter kommer hit

Björn Gedda på Naturhistoriska riksmuseet delar bilden av att säsongerna har blivit längre.

— Det verkar vara en förändring på en vecka eller två på blomningen för vissa arter, när man studerar siffror vi har från både Stockholm och Umeå. Jag har jämfört våra första 20 år av mätningar med de senaste 20 åren och då ser man en tydlig skillnad, framför allt att toppen kommer tidigare.

En annan effekt av att klimatet blir varmare är att det kommer nya arter, som tidigare inte har funnits i vår del av världen. Ett exempel är malörtsambrosian, som kommit hit från kontinenten. Den blommar sent, fram till den första frosten. Än så länge är den inte ett så stort problem i Sverige, menar Björn Gedda, men med ett varmare klimat kan den få större spridning i de södra delarna av landet.

— I Europa är malörtsambrosian ett jätteproblem för allergiker. Vi samarbetar med pollenlaboratorier och forskare över hela Europa, där finns ett nätverk av forskare som enbart är inriktade på malörtsambrosian.

Meningsfull uppgift

För biomedicinska analytikern Mikaela Wering på Vrinnevisjukhuset i Norrköping händer det då och då att hon och hennes kollegor hittar pollen de inte känner igen. Det kommer många sorter med vindar från andra delar av världen, som exempelvis malörtsambrosian.

— Vi har ett protokoll som vi fyller i när vi gör analyserna. Om vi inte känner igen en pollensort så kan vi alltid vända oss till Palynologiska laboratoriet och få hjälp. Sedan får de alla protokoll och preparaten från oss. I början av säsongen kan man känna sig lite ringrostig, men det är en väldigt meningsfull arbetsuppgift som faktiskt har stor betydelse för många människor, alla allergiker.