Hon valde att leva?

Ann Lögde skriver om sin egen kamp mot Diktator Anorexia Nervosa. Tillsammans med terapeuten Anna tog hon sig ur fångenskapen.

Vad vill du med boken??

— Jag vill ge ökad kunskap och förståelse till folk i allmänhet, och ökat hopp till föräldrar och vänner i synnerhet. Jag vill också tala om att det går att bli fullt frisk och att livet kan bli riktigt, riktigt bra?

— Min övertygelse är att ätstörningen är ett symtom på att något väsentligt i livet har gått i baklås, och att bakomliggande orsaker bör behandlas. ?

Hur tog du kommandot över diktator Anorexia Nervosa??

— Terapin hjälpte mig att inse att jag dög alldeles utmärkt som jag var. Grunden till min anorexi var ju en känsla av att inget jag gjorde var särskilt bra. Det handlade om att bli ordentligt sedd. Anna visade att hon såg mig, brydde sig om mig och att jag dög som jag var. När jag fick stadga i mig själv behövde jag inte anorexin längre, utan kunde ta ut skilsmässa från diktatorn. Men det tog en del år innan jag var fullt rehabiliterad från det ”äktenskapet”.?

— Efter flera års svält hade jag att välja mellan att leva eller dö. Eftersom jag var fördömt trött på att ingenting orka, frysa, vara hungrig och känna mig som en miserabel figur i livets periferi, så återstod att våga försöka bli frisk.?

Hur ser ditt liv ut nu??

— Jag är lyckligt gift sedan många år och har två fina söner, som har lärt mig att det inte alltid är enkelt att vara förälder. Jag arbetar som anestesisjuksköterska och huvudhandledare på en thoraxoperationsavdelning. Naturen ger mig kraft och inspiration och jag njuter av god mat i trevligt sällskap, liksom av musik. Böcker är min drog. När jag får skriva och författa, leka med orden, då mår jag som bäst.?Nu är jag i färd med att ta en masterexamen i folkhälsovetenskap och jag är mycket tillfreds med mitt liv — där finns ingen plats för någon diktator. AJ