Hur är det med säkerheten?
Med det nya rådgivningsstödet i 1177 är det tänkt att alla ska bedömas likvärdigt och få samma råd oavsett om man ringer från Treriksröset eller Smygehuk. Men det är lättare sagt än gjort, åtminstone när det gäller egenvård.
”Vi har upptäckt att sjuksköterskorna runt om i Sverige kan ha väldigt olika uppfattningar om vilka egenvårdsråd som faktiskt ska ges vid olika åkommor«, säger sjuksköterskan och redaktionschefen Gunilla E Jansson.
Hon ansvarar för det datoriserade rådgivningsstöd som har utvecklats för 1177 och basar över en redaktion med sju anställda, varav fyra är sjuksköterskor. Just nu pågår en diskussion kring hur de ska ställa sig till egenvårdsråden, som mer än hälften av alla samtal faktiskt mynnar ut i, berättar hon. Än så länge finns det bara råd som är vetenskapligt bevisade i rådgivningsstödet, men det finns önskemål om att även andra råd ska finnas med.
? Ibland undrar jag om telefonsjuksköterskorna verkligen journalför alla de råd som de ger. När vi frågar vilka slags råd de vill ha med i stödet är det väldigt svårt att få någon sjuksköterska att berätta vad de egentligen vill ha med, säger Gunilla E Jansson.
Den kanske största förändringen med 1177 är att sjuksköterskorna får ett gemensamt, kvalitetssäkrat och datoriserat rådgivningsstöd. I rådgivningsstödet ingår journal, medicinskt uppslagsverk, adressregister och en informationsportal. Om den som ringer knappar in sitt personnummer får sjuksköterskan automatiskt upp alla personuppgifter, som adress och ålder, på datorskärmen.
Alla samtal spelas in. Inspelningarna kan användas vid handledning men också för att gå tillbaka till vid eventuella klagomål. Rådgivningsstödet är baserat på patientens symtom och ska hjälpa sjuksköterskan att göra rätt bedömningar. Men det är inte någonting som hon slaviskt måste följa. Ansvaret för de råd som slutligen ges vilar alltid på den enskilda sjuksköterskan.
Som skriftliga källor och underlag för texterna i stödet används i huvudsak landstingens gemensamt ägda webbplats www.sjukvardsradgivningen.se samt materialet ur boken SRÅ ? Symtom, Råd, Åtgärd av distriktsläkaren Bertil Marklund. Dessa två källor bedöms vara väl kvalitetssäkrade. Innehållet har granskats av ett flertal specialister.
? Men strukturen i programmet har vi försökt att anpassa efter hur telefonsjuksköterskor arbetar. I stället för ja- och nej-frågor är det mer byggt utifrån samtalsprocessen, som vi tycker är ett av sjuksköterskans viktigaste arbetsverktyg, säger Gunilla E Jansson.
Under utvecklingen av rådgivningsstödet har det kontinuerligt testats av ett antal erfarna telefonsjuksköterskor. I stödet finns också en funktion som gör att användarna lätt kan lämna synpunkter på såväl funktion som innehåll.
? Det finns alltid saker som kan göras bättre. Men de signaler vi har fått hittills är att vi nog har prickat ganska rätt. Vi har lyssnat på användarna och hela tiden haft patientsäkerheten och samtalsprocessen som ledord.