I Örebro görs smärtan synlig
I princip alla människor kan få god smärtlindring efter en operation. Kunskapen finns. Ändå anger 30?75 procent av patienter i olika studier att de har ont eller mycket ont efter kirurgiska ingrepp. Ett sätt att komma till rätta med problemen är att skapa en sjukhusövergripande organisation för postoperativ smärtlindring.
Det anser Renée Allvin, vice ordförande i Riksföreningen mot smärta och en av landets mest namnkunniga smärtsjuksköterskor.
Tillsammans med kollegan Jan Hylander utgör hon en av grundpelarna i den sjukhusövergripande organisation för postoperativ smärtbehandling som sedan 1991 finns vid regionsjukhuset i Örebro.
Organisationen var den första i sitt slag i Sverige och framstår fortfarande som en förebild för resten av landets sjukhus.
Inga säkra svar
? Trots alla utbildningsinsatser som gjorts kring postoperativ smärta de senaste åren fungerar det långt ifrån bra överallt, säger Renée Allvin.
Själv har hon inte några tvärsäkra svar på varför glappet mellan teori och praktik ibland är så stort. Men hon tror att en viktig förklaring står att finna i sjukvårdens hierarkiska uppbyggnad. Fortfarande är skotten mellan olika yrkesgrupper inom vården tämligen täta.
? Som sjuksköterska vet jag kanske att en viss metod för smärtlindring är att föredra framför en annan. Men vad hjälper det om inte läkaren ? som är den som ordinerar ? håller med mig?
? Just inom området smärta tror jag därför att det hade varit bra om arbetsgivaren ibland skickade iväg hela team till samma konferenser eller utbildningar. Då hade det blivit lättare att över yrkesgränserna diskutera vilka av de nya kunskaperna som kan omsättas i praktisk handling och komma den egna verksamheten till godo.
Det allra viktigaste tror hon dock är att skapa en grundläggande struktur för hur smärtbehandlingen ska bedrivas generellt ? på hela sjukhuset.
? Kvaliteten på smärtbehandlingen får inte vara beroende av enskilda personers engagemang ? eller brist på detsamma ? ute på de enskilda avdelningarna, säger hon.
I Örebro utgår den sjukhusövergripande organisationen för behandling av postoperativ smärta från anestesi- och intensivvårdskliniken. Kärnan i organisationen utgörs av anestesiologer, akutsmärtsjuksköterskor samt smärtombud (representanter för läkare och sjuksköterskor från samtliga opererande kliniker).
På de opererande avdelningarna finns enhetliga rutiner för akut smärtbehandling, smärtskattning, dokumentation och uppföljning av smärtbehandling.
Narinder Rawal, docent och överläkare vid anestesi- och intensivvårdskliniken myntade en gång i tiden uttrycket ?Make pain visible?. Detta har blivit organisationens signum.
Självklart mäta smärta
? På de opererande avdelningarna är det i dag lika självklart att mäta smärta som att ta puls och blodtryck.
Det som skiljer Örebros akutsmärtorganisation från liknande initiativ i exempelvis usa eller andra europeiska länder är att den i hög grad baseras på sjuksköterskornas kompetens. Det är de som genom sina dagliga ronder håller kontakten med de opererande avdelningarna och dess personal (läs sjuksköterskorna). I många andra länder görs detta av anestesiologerna.
? En av de stora fördelarna med vårt system är kontinuiteten. Anestesiologer har många olika arbetsuppgifter och de yngre läkarna byter ofta placering, säger Renée Allvin som varit på anestesi- och intensivvårdskliniken sedan 1981.
En gång om dagen går hon och kollegan Jan Hylander runt på de opererande avdelningarna i syfte att försöka lösa de smärtproblem som avdelningspersonalen själv inte rått på.
? I egenskap av sjuksköterska får jag en annan typ av frågor än vad en anestesiolog skulle få. Det handlar mer om praktiska problem än om renodlat medicinska spörsmål, säger Renée Allvin.